En ”härvarande” pedagog

Lärde mig ett nytt begrepp idag från kollegor på Norra Hisingen under vår studiedag för område förskola i Västra Göteborg. ”Härvarande pedagog”. Att inte vara en närvarande pedagog utan en ”härvarande” pedagog – alltså en pedagog som är ”här” med hela sitt jag, sin själ och hjärta. Ibland är det bra att få ett begrepp på saker som särskiljer men som också förtydligar och organiserar tankarna.  Jag gillade begreppet! 

Är du en härvarande pedagog? 

 
Bild Pixabay 

Spännande möten i Falun och Karlstad

Fantastiskt spännande möte och dialog med Falu kommuns förskolechefer i torsdags och sedan föreläsning för pedagoger med Förskolearenan i Karlstad under fredagen – hmmm det kliar i fingrarna och har två blogginlägg på G…. Keep a look out!

21802_10153205263770630_3665307939512037588_n 11188275_10153203646910630_5087967434485502757_n

Kärleksbomba eller pajkasta – var lägger vi dialogen?

Allt oftare i mitt flöde på Facebook har jag börjat se artiklar och blogginlägg där man på olika sätt vill sätta en ”skämsstämpel” på föräldrarnas agerande och jag ställer mig frågan om det är detta som är vårt uppdrag? Att berätta vad föräldrarna inte gör – ja, vad föräldrarna gör överhuvudtaget?


En sak är att internt på förskolan diskutera och problematisera händelser som påverkar verksamheten – men att på olika sätt gå ut på sociala medier och se ner på föräldrarnas varande och görande är enligt mitt sätt att se på det inte rätt väg att gå och ingår INTE i vårt uppdrag!

En av artiklarna som delas för fullt på Facebook är ”10 saker förskollärare stör sig på hos föräldrar”. Det är inte första gången ett inlägg av detta slag görs, det har skett tidigare. Inlägget delas i grupper för både pedagoger och föräldrar, det delas av pedagoger. Inlägg som dessa har jag till och med hört att vissa förskolor sätter upp i hallen till föräldrarna. Men till vilken nytta?

Vad är det vi vill säga föräldrarna?

Hur gynnar det vår relation med föräldrarna och familjesamverkan? Hur kommer det att lyfta det jobb vi faktiskt gör? Det som vi egentligen vill lyfta med föräldrarna? Ska föräldrarna betala ”skämspris” för att pedagoger är trötta – är detta effekten av den arbetsbelastning som finns på förskolorna?

Vi behöver fundera över dessa frågor inom förskolan!

Vad vill vi med artiklar som dessa?

Vad har vi att vinna och vad har vi att förlora?

Jag ställer mig frågan – hur vi som förskollärare hade reagerat om inlägget istället hette ”10 saker föräldrar stör sig på hos förskollärare”?

För visst klagar föräldrar hej vilt på förskolan i sociala medier – självklart vill väl alla hellre ha dialog! Men det finns en fundamental skillnad i avsändare – att arbeta som förskollärare är ett yrke (där vi kanske inte alltid har världens bästa förutsättningar) men att vara förälder är inte ett yrke. Vårt uppdrag är inte att tillrättavisa föräldrar i sociala medier! Dessutom – varför svara tillbaka med samma mynt? Blir det bättre?

Min erfarenhet är och min utgångspunkt måste vara att föräldrar gör så gott de kan!

Ett responsinlägg skapades med titeln ”10 saker vi älskar hos föräldrarna” och det är fint att istället skapa bryggor och lyfta än att sänka – men jag ställer mig fortfarande frågan om det är denna väg vi ska gå för att mötas i dialog med föräldrarna?

Men visst måste jag välja väljer jag hellre kärleksbombning än pajkastning!

Vårt uppdrag är INTE att tillrättavisa föräldrar – vårt uppdrag är att skapa dialog med föräldrar. 

Vår energi ska inte läggas på föräldrar som enligt oss ”försvårar” vårt uppdrag – vår energi ska läggas på barnen när de är på förskolan!

due-216869_640