Låt oss projektera en dialog tillsammans!

  
Citat Bengt Molander – Kunskap i handling s84

Citat får mig återigen att tänka på ämnet jag återkommit till – tonen på sociala medier. På många forum är det inte dialog man är ute efter utan snarare mer egocentrerade uttalanden.  Dialogen har minskat och det är mer pajkastning än tidigare – Twitter är värst. Som om skärmen på datorn, ipaden eller telefonen blir min sköld och gör att jag kan kränka hur jag vill.

Det är ju dialogen man vill åt…
I en dialog når man något djupare i ett kollektiv sammanhang och man deltar i ett ”oavslutat projekt” som söker en fortsättning – uttalanden är ensidiga och i slutändan inte lärorika då du stannar inom din egen ram av förståelse. I dialogen tittar du utanför, vidgar och skapar dynamik och rörelse.

Så varför stanna bakom din sköld, kom och dialogera med oss istället – låt oss mötas och projektera tillsammans!

 

SKAs mallande

Jag har fått lite förfrågningar om mallar för systematiskt kvalitetsarbete. Det är svårt att presentera en speciell mall som ska lösa det systematiska kvalitetsarbetet och i mitt arbete som kvalitetsutvecklare håller jag just nu på att stötta arbetet med att skapa kvalitet i det systematiska uppföljningsarbete som görs av våra förskolechefer i stadsdelen.

Men det finns ett stort ”sökande” efter det optimala SKAet i vårt land och det är ämnet som ofta lyfts.

Det inre systematiska kvalitetsarbetet på förskolan är för mig pedagogisk dokumentation och här finns det en uppsjö av mallar från olika håll om man söker. Den pedagogiska dokumentationen utförs kontinuerligt (systematik) och bygger på att utveckla förskolans arbete (kvalité) – förenklat skrivet. Kopplas den pedagogiska dokumentation sedan mot ett tema/projekt och ett processinriktat förhållningssätt (projekterande) så tycker jag att man kommit en bra bit på väg. 

Jag är själv lite skeptisk mot ta över mallar utan att ha en dialog kring mall och innehåll med dem som ska arbeta med den – alla behöver tänka och reflektera innan man tar över material efter någon annan. Däremot kan man inspireras av andras mallar för att sedan skapa en egen eller ta över någon annans (efter reflektion). 

Använd mallar som finns för att skapa en egen version. Det är viktigt att man känner till den mall man använder, att man känner att den stöttar vårt arbete och att man känner sig trygg i syftet med den. 

Jag återkommer till begreppandet – begreppa ner den mall ni använder. 

Vad menar ni med de frågor som finns? Hur tänker ni att man kan arbeta med den? Är de dessa frågor som ger svar men som också stöttar utforskande och det oförväntade? Styr mallen våra ögon och stänger dörrar? Skapar den ett för brett spektra utan fokus? Hur kan mallens utformning skärpa såväl vår och barnens blick på lärande och utveckling? Hur får den barnen att växa?

Ifrågasätt och vrid på mallen för att skapa en gemensam syn på förskolan. Jag tror att det är en nyckellaktor i kvalitetsarbetet att en förskola använder samma mall. Används sex olika mallar på en förskola kommer dialogen inte att kunna fördjupas eftersom man behöver lägga tid på att förklara mallarna. Utgår man från samma mall har man redan gjort det arbetet och man kan istället fokusera på innehållet när man möts i tvärgrupper över avdelningar för att diskutera verksamheten. 

Mallarna får inte komma i vägen för innehållet.

foto Erika Kyrk Seger

”Man får inte…” 

Fortsätter med ”regeltankar” efter att denna bild fanns i mitt flöde: 

  

Har ni funderat på vilket förhållningssätt ni har på avdelningen /klassen /förskolan/ skolan? 

Hur många ”man får inte” har ni? Varför får man inte? För vem får man inte? Finns regeln för er eller barnen? Är det en regel som hänger kvar utan någon tanke på varför?

Hur känner sig ett barn som möter många ”man får inte”? Hur bemöts ett barn som ifrågasätter ”man får inte”-reglerna?

Alla borde ibland ta sig en funderare över när jag säger – för vem är nejet – för att det ska bli enklare för mig, säger jag nej av rutin eller finns det en välgrundad bakgrund för ett nej och i så fall – kan jag formulera mig på ett annat sätt?

Vill du vara med och lyfta förskolan i ett projekt med mig?

Jag behöver din hjälp – just det – DIN hjälp!

Pedagoger inom förskolan är grymma på att ta kort, kort som visar så mycket mer än en bild på ett barn. Bilderna syns på våra förskolor, de syns på Facebook, de syns på Instagram. Pedagogerna har på många sätt utvecklats till proffsfotografer med ett öga för att fånga när något händer. (Inte konstigt att föräldrar vill ha våra bilder… )

Dessa bilder förtjänar att synas utanför förskolan – de förtjänar att lyftas för såväl sitt innehåll som för sin estetik. Och på fler ställen än i sociala medier. Därför funderar jag på att starta upp ett litet projekt där jag vill lyfta dessa foton, barns lärande, i ett större sammanhang. Jag vill visa upp 100 bilder från förskolans vardag där lärande synliggörs på ett estetiskt sätt genom ett fotoperspektiv.

Är du intresserade av att vara med och lyfta svensk förskola?

IMG_6505IMG_0298

Har du en bild på en process, på en konstruktion, på ett möte mellan barn, en bild från verksamheten som fångat ditt estetiska öga? En bild som du är stolt över då du fångat något viktigt? En bild som du tycker representerar förskolan 2015? (Naturella bilder går bra liksom bilder som du har ”fixat” med genom till exempel Instagram.)

image20130514-065139.jpg

Maila din bild till larandeframtid@gmail.com och skriv ditt namn, vilken förskola bilden kommer ifrån och gärna ett kort namn/text om bilden – så kanske din bild kommer med! (Se till att be om tillstånd på de bilder där barn kan identifieras.)

Hoppas du vill vara med och lyfta svensk förskola!

Ingen ersättning utgår då jag inte vet om/hur detta projekt kan finansieras eller genomföras. Förhoppningsvis kommer detta att mynna ut i något slags tryckt format men hur är inte bestämt än.

Begrepperi begreppera

Begrepp…. Vi begreppar mycket i förskolan – vi kan också kalla det fackspråk. Precis som pedagogiken förnyas fackspråket och nya begrepp börjar antas på förskolor runt om i landet. Det kan till exempel vara att man istället för inskolning kallar den första tiden på förskolan för introduktioner eller att vi snarare pratar övergångar istället för överlämningar.

Några skakar säkert på huvudet åt detta ”begrepperi” och anser att det inte viktigt, liksom debatten kring dagis och förskola. Men för de som tänker ett extra varv, som faktiskt begreppar ner sig i begreppen, kan de få en annan förståelse för begreppen och dess innebörd – en förståelse som snarare handlar om en förändrad barnsyn och ett pedagogiskt ställningstagande än om begrepp.

För vad är skillnaden på inskolning och introduktion, vad är skillnaden mellan en övergång och en överlämning – jo – barnets medverkan i händelsen. Barnet blir subjektet i händelsen snarare än ett objekt.

Vi pratar om ett respektfullt medmänskligt bemötande av den eller de individer som vi möter i barnen.

I en introduktion är barnet aktivt medverkande – det är inte pedagoger som skolar in barnet till förskolans verksamhet utan pedagoger som möter barn och vårdnadshavare. Tillsammans introduceras de för varandra och skapar en grupp på förskolan, ett sammanhang där alla bemöts utifrån sin unika individ tillsammans. Detta för att sedan aktivt bli en förskola för de barnen som är här och nu – vilket är en ständig förhandling och i behov av en flexibel verksamhet som ständigt problematiserar vardagens lärande tillsammans med barnen.

Att prata om övergångar istället för överlämningar är ett ställningstagande. I en överlämning ses barnet som ett objekt som ska lämnas över, återigen till de allvetande pedagogerna, istället för en övergång där barnet är starkt medverkande och skapande av övergången.

Vi fyller begrepp med värden.

Liksom man kan hänvisa till den ”snabba inskolningen” istället för att prata om en föräldraaktiv introduktion. Att just benämna det som en föräldraaktiv introduktion har ett värde och när man tar bort det begreppet – förringar vi också värdet i begreppet – alltså bakgrundstanken.

still-life-838350_640Så varför inte ta en funderare kring de begrepp som vi använder vår verksamhet? Vad lägger vi för värden i de begrepp vi använder? Hur gamla begreppen? Har vi samma värde i begreppen som vi alltid har haft eller har vi ifrågasätt de begrepp som vi använt sedan urminnes tider? Har vi samma innehåll i de begreppen idag? 

Vinnare av Albert Shanker Education Award

Nu är vinnaren av Albert Shanker Education Award utsedd. Dr Luisa Bautista Yu från Fillipinerna. 

Vad är Albert Shanker Education Award? Läs här! 

Här finns en film om hennes arbete med att bygga upp förskolor och skolor efter tyfonen 2013. 

Återigen roligt att ha fått vara nominerad och dela den nomineringen med människor som Dr Luisa Bautista Yu. 

Ha en grym dag!

/Erika 

 

Ny termin – nya chanser att göra bättre

Under våren spreds det ganska hårda tongångar på Twitter och det förs liknande tongångar allt oftare på olika forum på Facebook. Låt oss göra resterande delen av året bättre! Låt oss vara nyfikna på varandra, låt oss vara det där utvidgade kollegiet som stöttar, inspirerar och problematiserar på ett ödmjukt sätt. Tänk efter innan du skriver och håll kritik konstruktiv utan personangrepp – respektera varandra och var ett föredöme för dina barn/elever! 

Tips från REAbloggen – HÄR