En gnutta osäkerhet – en nödvändighet

Jag har många gånger i mitt yrkesliv ställt mig frågor kring dialog. Vad representerar en dialog? Och vad är den stora skillnaden mot monolog – förutom det självklara i antal deltagande?

I dialogen möts tankar – nyfikenhet är kärnan. Även andra faktorer påverkar och nödvändigas i dialoger – bekräftelse, utmaning, motstånd, delande – men för att vara i dialog krävs nyfikenheten. Dialogen kräver att denna nyfikenhet finns från båda sidor – kanske inte i samma grad men en nyfikenhet på vad som händer när mina tankar möter dina måste finnas. 

Annars riskerar samtalet hamna i diskussion där det snarare handlar om övertalning. Eller värre i monolog – där det snarare handlar om att berätta, för ja, monologer förekommer trots att man är flera personer. Men saknas nyfikenheten på den andre – vad finns då kvar?

Jag ska erkänna – jag är inte alltid nyfiken… jag vill vara det men ibland hamnar man i sitt eget sammanhang och en inre monolog som inte kan lyssna på någon annan än mig själv. Jag tror nog att detta är vanligare än dialog – om vi ska vara riktigt ärliga…

Att uttala sig med en gnutta osäkerhet är bättre än med en absolut säkerhet. Allting har flera perspektiv – det finns alltid en annan sida av tärningen, en sida som inte är din. Därför måste du eftersöka osäkerheten för den kommer vara dina fötter på jorden när tankarna fladdrar iväg upp och förblindas av solen. 

Så ta vara på dina nära runtomkring och träna din dialog. Tips – börja med barnen, de är vana att vara i äkta dialog men å andra sidan – känner du för en riktig utmaning – börja med de vuxna, de som har svårast för dialogen. 

Bloggtorka nej – beprövad erfarenhet prövar mitt huvud!

Bloggtorka – nej! Saknat bloggandet men såväl hjärna som händer har varit upptagna med sluttampen av studier. Under hösten 2015-2016 har jag läst 15p pedagogistafördjupning för skola och förskola på Göteborgs Universitet. Imorgon ska den obligatoriska fältstudien in och ikväll dras de sista krafterna ur skrivångesten för att få in den. 


Jag har valt att skriva om beprövad erfarenhet – vad innebär begreppet för förskolan? Begreppet kom i samband med skollagen 2010, i kapitel 1 paragraf 5 står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Paragrafen är en, av flera aktioner, för att stärka forskningen inom utbildning efter att man sett att området har en bristfällig forskartradition. Mer än så förtydligas inte begreppet och tolkningarna är många och när Skolverket och forskare är oense kan man undra hur varje verksamhet ska tolka begreppet. 
I detta står också förskolechefen med det komplexa uppdraget att säkerställa att pedagogerna får den kompetensutveckling de behöver för att kunna utföra sitt arbete professionellt. Förskolechefen måste därför skapa förutsättningar för pedagoger, framförallt för förskollärarna, att kunna arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på förskolan, det går inte att luta sig enbart mot tiden på universitet. Om man dessutom ska basera beprövad erfarenhet på Skolverkets tolkning behöver frågor inom verksamheten göras aktuella – inte bara på den egna förskolan utan även i andra stadsdelar, i andra kommuner – en spridningsorganisation behöver organiseras och vem ska göra det? 
När begreppet tolkas handlar det ofta om målstyrda processer och med mått och mätning tätt inpå knuteneftersom vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet framförallt är förankrat i en naturvetenskapligt perspektiv där rationellt och logiskt tänkade utgör grunden. Applicerat på en samhällsvetenskaplig grund blir det mer komplext. Att det sedan i förskolan finns flera olika perspektiv påverkar givetvis också vad som framkommer att vara beprövad erfarenhet…

I studien samtalar förskolechefer, utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, kring begreppet beprövad erfarenhet. Det hänvisas självklart till olika perspektiv och i samtalet används dessa perspektiv för att bekräfta och särskilja. En av mina slutsatser är vikten av att förälska sig, inte bara i ett, utan flera teoretiska perspektiv för att kunna möta den komplexitet som barns lärande utgör. 

Häri ligger min fältstudie… Som jag nu ska ta tag i…Så se detta som en teaser! När studien är klar och opponerad på – typ i slutet juni – lägger jag ut den här på bloggen. 

Podcast om förskolan #2

Nästa avsnitt i podcasten ”Vi pratar förskola” är ute. Denna gång diskuterar Josefine och Sofie beprövad erfarenhet. Gäst är förskolechef Linda Olausson. 

För mig är detta avsnitt extra intressant eftersom jag just nu är mitt uppe i skrivandet av en fältstudie kring beprövad erfarenhet. Begreppet är svårtolkat och i avsnittets diskussionen framgår det. Vad är en vetenskaplig grund och hur hänger det ihop med beprövad erfarenhet? Har en massa tankar i huvudet och avsnittet gör mig bara desto säkrare på att detta måste problematiseras mer! När studien är godkänd och klar kommer jag att lägga upp den här på hemsidan för er som är intresserade av att gräva mer i begreppet. Men tills dess tycker jag att ni ska lyssna på Josefine, Sofie och Linda – det gör ni genom att trycka HÄR!

Sänk inte ribban…

Det är svårt att rekrytera förskollärare i Sverige, löner är det främsta slagträt i den problematiken. Förskolechefer börjar desperat leta efter yrkeskategorin förskollärare för att säkra läroplanen men lyckas inte finna de förskollärare som kan fylla rocken för uppdraget 2016 och nöjer sig därmed just titeln förskollärare på en medarbetare. Olika områden, olika problematik…Några söker med ljus och lykta för att överhuvudtaget få sökanden till tjänster, andra försöker hålla kvar en hög ribba men tvingas sänka den för att tillsätta tjänster. Några har lätt att rekrytera och några rekryterar inte överhuvudtaget eftersom personalgruppen stannar kvar arbetsplatsen. Det ser helt enkelt väldigt olika ut…

Man menar att ribban inte kan hållas för högt i denna problematik men jag tror att det är precis tvärtom. Ribban får aldrig sänkas! Vi får inte sänka kraven vid våra intervjuer, även om det är svårt att finna förskollärare. Vi har en skyldighet mot barnen att försöka skapa förutsättningar för lärande, då kan inte och får vi inte sänka våra ribbor.

Skollagen säger tydligt – utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Sänker vi våra krav vid anställningar så kan vi inte säkra vår skollag. Vi kan heller inte förminska de tillfällen när vi möter förskollärare i intervjuer. Vi ska ställa frågor om vilken vetenskaplig grund man har eller vilka teorier man lutar sig emot. Alla kommer inte att kunna svara men frågan måste ställas!

Skollagen måste bäras av alla i en organisation, såväl förskolechefer som förskollärare och barnskötare – speciellt förskollärare som ska se till att skollagen realiserar tillsammans med barnen. 

Men det ska inte vara avgörande för möjligheterna för en anställning om du på en intervju om inte kan förklara din vetenskapliga grund. Det ska vara utmanande att arbeta som förskollärare, det ska inte vara lätt. Är det för lätt finns inget utrymme för lärande, lärande och kreativitet växer ur frustration. Det som man måste beakta är den ansökandes motivation, vilja och styrka för att utvecklas för då finns det potential. Dessa egenskaper behöver sedan den mottagande förskolan värna om.

Det är också viktigt att komma ifrån lönefråga när vi pratar förskola, jag menar inte att den inte är viktig men om vi ska prata kvalitén i förskolan så vill jag lägga den åt sidan. För förskollärare ska självklart ha en rimlig lön men när lönen avgör vilken förskola du väljer som förskollärare, när höga löner sätts i desperation av förskollärare – så är det inte okej även om jag vet att det är viktigt med lönen.

En hög ribba kan skrämma bort förskollärare och jag ställer mig frågan; varför?

För förskolechefen behöver kommunicera att förskolans ribba ligger högt men i den kommunikationen också vara tydlig med att så länge man vill lära, är redo att utmanas och utmana, så  finns stöd inom förskolan, bland kollegor och hos förskolechef. Som chef är man otroligt viktig, till och med avgörande i vissa fall, för att stödja förskolläraren eller barnskötaren i att arbetet med att komma närmare den ribban.

Jag vill mena att det är just den höga ribban är det som ska avgöra om du som förskollärare väljer en tjänst, inte lönen. En hög ribba där förskolans kompetens och utvecklingsarbete är avgörande för om du  tar tjänsten som förskollärare eller inte.

Låt förskolans utveckling och lärande vara avgörande i jakten på nya utmaningar som förskollärare. Så måste det vara… för barnens skull och för förskolans framtid!

startup-883576_960_720
Bild från Pixabay