Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus
Så var det dags för en kort bokrecension av boken ”Systematiskt kvalitetsarbete – på alla nivåer”, utgiven av Natur&Kultur 2018 och skriven av Gunilla Essén och Leicy Olsborn Björby. Leicy och Gunilla har tidigare, tillsammans med Erika Björklund, gett ut boken ”Pedagogisk dokumentation – att utvecklas och lära tillsammans” (Natur&Kultur, 2015).
Nu har jag äntligen hunnit läsa klart boken och fått en hel del tankar som jag hoppas också kan komplettera Linda Linders recension på Pedagogiska kullerbyttan – visst är det bra med olika perspektiv!
När jag har funderat kring vad jag skulle vilja lyfta i min upplevelse av boken så märker jag att jag lätt hamnar i mitt eget perspektiv som kvalitetsutvecklare, lite mer formalianivå och det påverkar mig när jag läser. Under de år som jag på olika sätt och inom olika verksamheter (både med verksamhetschefer, förskolechefer och pedagoger/kollegor) arbetat med systematiskt kvalitetsarbete har det svåraste alltid varit att se detta arbete som något givande för den egna praktiken. Ofta har man redan tänkt och funderat ut utvecklingen i huvudet men när det gäller att formulera den får man skrivkramp och en känsla av att man inte skriver för sig själv utan för någon annan. Om det handlar om ovanan att analysera och formulera sig, att någon annan ska läsa och ”bedöma den”…ja, det är många delar som ställer till det och gör att det systematiska kvalitetsarbetet ofta blir krampaktigt utfört, med en övervägande stresskänsla och därmed upplevs som tidsödande och meningslöst för det egna arbetet. Det författarna gör i boken ”Systematiskt kvalitetsarbete – på alla nivåer” är att försöka göra det stora komplexa till något verksamhetsnära och enkelt (i allt det svåra), de vill påvisa att det faktiskt gör skillnad för verksamheten – för det gör det, om vi ger det möjlighet att göra det.
Det systematiska kvalitetsarbetet ska vara ”ett arbetsätt som stärker oss och hjälper oss att systematiskt skapa lust, glädje och kreativitet.” s.119
Jag tänker att den här stressen över systematiskt kvalitetsarbete som finns faktiskt minskar om vi hittar ett systematiskt kvalitetsarbete att luta oss emot, som känns meningsfullt och nära det vi är i. Här kan boken vara ett stöd och en styrka i det stödet för den tar sin utgångspunkt i verksamheten, det som sker varje dag i våra förskolor. Min upplevelse är att vi, i vår förskolekultur, lätt ser juni som en slags månad för ”punkterande” av året, ett avslut…istället för något som flyter på och där år går in i varandra, en process som ständigt är i rörelse. Den rörelsen vill författarna lyfta fram i boken med ett rhizomatiskt förklarande av det systematiska kvalitetsarbetet, att utmana det linjära tänkande som systematiskt kvalitetsarbete tenderar att hamna i.
(enligt Aristoteles) ”Kvalitet är inte en handling, det är en vana” s.7
Det här är en bok som kan öka förståelsen för att – det systematiska kvalitetsarbetet ska gynna den egna verksamheten. Författarna försöker göra det komplexa i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete mer lättförståeligt. Just den här ”enkelheten” är det jag föll för i ”Pedagogisk dokumentation – att utvecklas och lära tillsammans”. Men i enkelheten finns också en komplexitet som lätt kan gås miste om när man bara läser boken rakt igenom. I boken finns stöd för reflektion och funderingar att lyfta i den egna verksamheten och de finns där för en anledning. För systematiskt kvalitetsarbete ÄR komplext och stort men behöver utgå från det som sker i verksamheten. Och det här försöker författarna att fånga i boken. Genom att härleda till rutinsituationer och det vardagliga arbetet som exempel vill författarna visa hur det systematiska kvalitetsarbetet är meningsfullt och utvecklande för det egna arbetet i förskolan.
För mig, blev denna önskan om ett enkelt förklarade av något komplext, såväl bokens styrka som dess svaghet. Enkelt, för att det är lättare att ta till sig men det gör också att författarna tar något stort och försöker fånga det på väldigt få sidor och där de ”rutinnära” exemplen får mig att sakna en tydligare förankring till utveckling och lärande. Jag upplever att deras syn på systematiskt kvalitetsarbete fokuserar mycket på organisation och rutiner i de exempel som ges. ”Det systematiska kvalitetsarbetet handlar istället om att få syn på kvaliteter i vårt görande…” (s.33) Synen på det systematiska kvalitetsarbetet i boken krockar därmed ibland med min egen (jag märker att jag fokuserar mer på hur vår verksamhet gjort skillnad för barnens lärande i till exempel projekt), vilket gör boken intressant för det har fått mig att reflektera över min egen bild av det systematiska kvalitetsarbetet. Varför lyfter jag ut detta som något jag tycker är ”viktigare”. Vi behöver ju såklart ett systematiskt kvalitetsarbete som berör såväl rutiner (som lärandesituationer) som lärande i projektarbeten med barnen – båda är en del av det systematiska kvalitetsarbetet, båda behövs. Tankarna i boken får mig att vända och vrida på min egen bild av systematiskt kvalitetsarbete – härligt! Så ska det vara!
”Våra lärdomar, ord och erfarenheter måste förverkligas och få göra skillnad i vardagen, för barnen, för oss och för samhället.” s.111
Det finns ett kapitel med en metafor kring matlagning och systematiskt kvalitetsarbete och det kapitlet ställer till det för mig. Jag upplever att boken hade vunnit på att inte köra den kopplingen. För mig blir det mest förvirrande och jag märker att jag fokuserar mer på att förstå hur liknelsen hänger ihop med det som beskrivs än det som författarna vill förmedla. Och det är synd för det är viktiga delar som lyfts mitt uppe i den matglagningsmetaforen. Detta kan givetvis vara en ”smaksak” (tihitihi, gbgskämt) – men för mig blev det inte bra, kanske kan det vara det för någon annan.
Mitt absoluta favoritkapitel i boken är kapitel 3 – ”Mål, syfte och resultat på olika nivåer” därför att det är ett bra stöd i förståelsen för hur allt detta hänger ihop, mål, syfte och vad. Detta kapitel tar jag med mig in i mitt arbete som pedagogisk samordnare i vårt arbete med systematiskt kvalitetsarbetet. Vi måste till exempel veta vårt syfte innan vi kan sätta upp målet och innan vi kan finna våra strategier för att komma till målet. Jag tänker att vi är ganska ovana vid att både sätta ett syfte och ett mål i förskolan, görandet är vår styrka men att formulera ett ”varför” är svårare. ”Varför” står i relation till det författarna lyfter som ”överenskommelser”, underliggande och pulserande genom hela vårt systematiska kvalitetsarbete behövs det överenskommelser/ställningstaganden. Vilket är ett arbete som tar många år att först och främst bygga upp och sedan underhålla – och som också kräver en ledare som vet vad den gör och som tror på delaktighet i uppbyggandet av ett systematiskt kvalitetsarbete. I boken kan man lätt uppleva att det är just LÄTT men det är ju det som är det svåra eftersom det krävs många diskussioner och mycket tid för att komma dit. Det är ju de här överenskommelserna eller ställningstagandena som är grunden för det systematiska kvalitetsarbetet och jag hade nog velat veta mer om just dem…men det tror jag också är utifrån var jag står i mitt arbete som pedagogisk samordnare. För det är såklart så att när jag läser boken gör jag det utifrån mitt sammanhang och med mina ögon för vad jag står i och vad jag tycker är viktigt!
Jag tror att boken, i sin enkelhet, kan bidra till att förbereda en organisation för utvecklandet av en förståelse för det systematiskt kvalitetsarbete, vilka delar behöver vi ta med och titta på. MEN för att kunna fördjupa det systematiska kvalitetsarbetet – tänker jag att man behöver gå vidare till kompletterande litteratur.
”Utan ett systematiskt kvalitetsarbete riskerar vi att oreflekterat upprepa och arbeta vidare, och vara nöjda eller onöjda med det uppdraget vi har.” s.25
Vill du skapa din egen uppfattning? Beställ boken från Bokus här: ”Systematiskt kvalitetsarbete – på alla nivåer” (Essén, Olsborn Björby, 2018)
Erika K Seger 