En fundra gnager i mitt huvud, en fundra om hur våra Reggio Emilia inspirerade förskolor i Sverige formas av den en vetenskaplig förankring som finns i området, den organisation på vilket sätt förskolans pedagogiska uppdrag drivs samt den inspiration man möter för att fördjupa sin förståelse. Efter att ha reflekterat med mina kollegor Linda Linder och Markus Bergenord inser jag att detta skulle kunna bli en hel uppsats om så önskat men jag vill väcka tanken om två möjliga dialekter av Reggio Emilia inspirerat arbetssätt i Göteborg och Stockholm, jag vet att det finns fler men jag väljer dessa att fundera kring och vad som påverkar dem i deras utformning – och jag vill understryka att jag inte på långa vägar kan göra några slutsatser utan snarare ana ett spår som väcker min nyfikenhet.
Vetenskaplig förankring
Det råder ingen tvekan om att Stockholms universitet och Göteborgs universitet har två olika teoretiska ingångar för sina lärarutbildningar. Stockholm har en socialkonstruktionistisk ingång och många av universitets lärare och forskare har givetvis samma grundsyn. Det är också dessa forskare som i svensk Reggio Emilia inspiration har författat majoriteten av litteratur kring Reggio Emilia inspiration i Sverige. I Göteborg är den teoretiska ingången utvecklingspedagogik och precis som ovanstående utformas lärarutbildningens former därefter. De lärarstudenter som lämnar Stockholms universitet och hamnar i en RE inspirerad verksamhet känner igen sig och har lättare att ta sig in i en sådan verksamhet och ”leva” dess värde. I Göteborg är det annorlunda. Då lärarutbildningen så tydligt är formad efter en utvecklingspedagogisk grundtanke kan det vara svårt att ibland förstå ett RE inspirerat arbetssätt och man utformar en ”blandpedagogik” och förvirring uppstår när man möter andra RE inspirerade verksamheter eftersom pedagogiken krockar – och vad värre är – att jag kanske inte ens förstår varför de två olika teoretiska grundsynerna krockar eller vad det är för skillnad. Jag funderar på om det är i dessa krockar som stora missförstånd görs kring vad som är ett RE inspirerat arbetssätt och där missförstånden leder till en stark kritik till inspirationen.
Organisation
I Stockholm finns en mer etablerad organisation med utvecklingsledare som kallas pedagogister som stöttar upp förskolechefens pedagogiska uppdrag. Dessa utvecklingsledare är ofta utbildade av Reggio Emilia institutet och har fått en tydlig och stark förankring i pedagogisk teori och de grundvärden som detta arbetssätt kräver. De har också fått en grundläggande utbildning i att forma pedagogiska lärmiljöer, projekterande arbetssätt med den pedagogisk dokumentation som agens i barnens läroprocesser. Det vilar med andra ord en stark gemensam grundsyn på förskolans uppdrag och utformande. I Göteborg ligger såväl det pedagogiska som administrativa arbetet på förskolechefen som har svårt att få ihop det pedagogiska ledaruppdraget då det administrativa tar mycket tid i anspråk. Det kan också vara så att förskolechefen inte har en fördjupad förståelse i pedagogiska teorier. Utvecklingsledare är inte lika utbrett eller förankrat i verksamheterna utan istället används utvecklingsgrupper på förskolorna där förskollärare diskuterar pedagogiska frågor.
Inspiration
De pedagogistor som utbildas åker till Italien för att inspireras och de åker till staden Reggio Emilia där de första Reggio Emilia förskolorna startades. Reggio Emilia institutet håller fortlöpande kurser och samarbetsprojekt med förskolor i Stockholm. I Göteborg går majoriteten av inspirationsresor till området Bassa Reggiana och organisation Progettinfanzia. Hur påverkar detta inspirationens utlopp?
Ur detta område tycker jag mig urskilja två dialekter.
Så vad vill jag då med denna tanke, vad är det som får mig att fundera? Jo – jag upplever, utifrån min ringa erfarenhet, en skillnad i de pedagogiska lärmiljöernas uppbyggnad, hur förskolorna organiserar för ett projekterande arbetssätt och förståelse för hur man arbetar med pedagogisk dokumentation. Och jag tycker det är spännande eftersom jag själv tillhör Göteborgsdialekten och jag fascineras av hur omständigheter påverkar och formar vår förståelse. Jag skulle önska att jag kunde göra fler studiebesök på förskolor i Stockholm för att se om min hypotes är något på spåren men också för att förstå en annan tolkning, ett annat perspektiv som kan berika mig.
Och missförstå mig rätt, det handlar inte om att det finns ett rätt sätt och ett fel sätt utan snarare om tolkning och förståelse – och det vackra men på något sätt också förvirrande – i att Reggio Emilia enbart är vår inspiration och inte en fast pedagogik modell.
Bild från Blåsippans förskola, Jordbro
Bild från Låssby förskola, Torslanda
Här har du verkligen satt ord på tankar som en längre tid har grott hos mig. Hur tänker du om platser runt om i landet? Alltså utanför Stockholm och Göteborg. Själv jobbar jag i Kalmar, och har träffat många, många pedagoger i Göteborg med omnejd som kursledare och föreläsare främst kring pedagogisk dokumentation, sedan ett antal år tillbaka.
Skickat från min iPad Christina Nilsson 070-6616562
Hej Christina! Jag har faktiskt lyssnat på dig! ❤️ Ser också fram emot att få träffa dig på Trolletdagarna som jag hoppas du är med på? För mig har den här tanken lurat ett tag men den blev tydligare för mig efter studiebesök i Stockholm. Jag tänker att det självklart finns så många olika dialekter och alla är lika spännande. Jag har svårt att ta in likheter och skillnader på andra ställen i landet eftersom jag inte har varit i de ”dialekterna”, tror du vet mer om det än jag. Skulle gärna bolla dessa tankar med dig vid tillfälle! /Erika
Hej Erika! Jag läser dina tankar och håller med om att det är två olika pedagogiska spår. Vi har också en pedagogista utbildning i Göteborg som många i Västsverige har gått. Christina har genom Reggio Emilia institutets regi hållit kurser i pedagogisk dokumentation i hela Västsverige.
Karin Alnervik har varit och föreläst om sin forskning i ett flertal kommuner i Bohuslän. Många har varit på studiebesök Trollet och Hallonett. Jag tänker att det är bra med inspiration från många olika håll för då blir det olika. Inget rätt eller fel. Ska bli spännande att följa din studie om miljöer! Och nu Erika efter 5 dagar i och runt London med studiebesök och spännande möten så har vi fått ännu mer att förhålla oss till. / Margareta
Helt sant Margareta – i min #bettlag glömde jag ta med vår utbildning i Göteborg!
Hej! Jag vill bara säga att jag gått pedagogista-utbildningen i Göteborg och går nu den i Stockholms regi. I Göteborg är den förlagd på Högskolan för Scen och Musik på Artisten (de 100 språken) med utbildare med bakgrund som Ateljerista och Pedagogista från Stockholm. Jag upplevde inte utbildningen influerad av övriga universitetet. Likheterna är större än skillnaderna, med liknande föreläsningar och samma litteratur. Skillnaderna är att i Stockholms utbildningen kommer man till Reggio Emilia i Italien, som du beskrev och kurstillfällena är sammanslagna. Det innebär att man ibland även har övernattningar och svetsas samman mer och hinner därmed reflektera djupare. Utbildningen är även utformad i ett samarbete som följer utvecklingen av den verklighet de blivande pedagogistorna befinner sig i. Exempelvis så skuggar man en pedagogista i arbete. En annan skillnad är att i Göteborg resulterar utbildningen i högskolepoäng men det gör inte Stockholmsutbildningen./Käthe
Det stämmer Käthe, har också gått den i Göteborg. Nätverkandet och mötena kan också vara en faktor, just hur man binds samman i en gemensam upplevelse. Spännande – jag funderar och funderar…
Oj, vad spännande!
Jag blir så nyfiken på vad du har sett/hört som kan uttryckas i två dialekter!
Visst borde det bli olika som du skriver men jag har nog inte tänkt tanken så utan att det blir olika beroende på de pedagoger som verkar på den förskolan och dess sammanhang. Jag arbetar i Uppsala som förvisso ligger nära Stockholm men där universitet hittills tydligare har haft fokus på utvecklingspedagogiken än det postmoderna perspektivet. Vi är nu i en spännande process där alla pedagoger verksamma i kommunens förskolor utbildas i pedagogisk dokumentation men det är inte givet att förskollärarstudenterna gör det.
Vilken dialekt utvecklas i Uppsala?
Kan du inte utveckla din hypotes, det vore spännande att höra mer!