Hur skapar du estetik av strävansmålen? 

Det har varit en händelserik start på veckan i mitt jobb som kvalitetsutvecklare för område förskola i Västra Göteborg. Vi har bland annat fortsatt vårt arbete med vårt EUprojekt och startat upp ett nätverk. Vill ni läsa mer om det har vi nu en Facebooksida där man kan följa arbetet i Västra Göteborgs förskolor, tryck här. Det är så roligt att få vara en del av denna process, att få möjligheten att reflektera och göra kullerbyttor i de möten som sker är otroligt inspirerande och roligt. Bland annat har Cristian Fabbi föreläst för våra pedagoger och förskolechefer.

I dialoger under de senaste dagarna har det väckts fundror hos mig kring läroplanen och vad som kan påverka oss i vårt förhållningssätt till barns lärande. Stanna med mig i mitt resonerande, måhända att det slinter iväg, men försök! 

Vårt uppdrag som förskollärare är att koppla vår verksamhet till vår läroplan – vi har våra strävansmål och det är en del av förskolans form och som en del av utbildningsväsendet. Allt mer och mer lyfts strävansmålen – nästan till den grad att det inte längre är strävansmål utan faktiskt mål vilket innebär att verksamheter blir allt mer skolifierade och vi börjar prata om att mäta barns kunskaper. Barnen tänker inte läroplan – de tänker utforskande, de är i sitt nu, vår uppgift som pedagoger är sedan att sätta in barns utforskande i ett större sammanhang, strävansmål. Hur man sedan formerar detta, att sätta upp strävansmål innan eller efter, är en fråga om teoretisk ansats som jag inte tänker gå in på i just detta inlägg.

Att gå fran ”vad” till ”hur”

I en av Cristians föreläsningar dialogerade han om vår uppgift att som pedagoger att inte ställa oss frågan om VAD barn lär utan försöka skapa förståelse för HUR barn lär. Han pratade om att det kvittar hur mycket vi än försöker fånga ett ”vad” så kommer vi alltid att ligga efter barnens ”vad” därför blir vårt fokus snarare att fånga ett ”hur”. Han pratade om estetik i betydelsen harmoni, att verksamheten ska eftersträva i första hand harmoni bland barn, pedagoger, miljö, föräldrar med mera.
 IMG_1045-0

Att skärpa sin ögon för ett ”hur” kan ibland lida för att våra ögon letar efter ett ”vad”.

Vad jag funderar kring är om läroplanens strävansmål påverkar oss i vårt förhållningssätt till barns lärande, att den lurar oss in ett ”vad”sökande som tar över ”huret” nästan omedvetet eftersom vi tror starkt på vår läroplan och arbetet medvetet med den. Att barnens utforskande (huret) inte blir huvudakten utan produkten (vadet) är viktigast – som en följd av läroplanen. Hänger ni med? Om det är faktiskt är så, kommer detta att speglas i våra dokumentationer, i vårt förhållningssätt till barnen – även om vi tror att utgår från barnen utforskande.

Vad jag tror att jag försöker reda i är: om läroplanen i sin goda vilja slår krokben för oss?

Hur vi än förhåller oss till barns lärande – måste vi ta läroplanen i aktning och jag tror att om man inte är medveten som pedagog om sina tankar kring processer och produkter, kan läroplanen tyvärr styra in oss på produktion. Vi påverkas av behovet av mätande och resultat för samhället stärker dessa som kvalitetsinstrument. Men hur mäter man ett utforskande? Hur mäter man ett lärande om man inte ska mäta ”vadet”? Hur mäter vi kvalité? Kan vi det? Vill vi det? Vad är kvalité? Läroplanen blir något att mäta verksamhetens kvalité emot – men om strävansmålen är kvalitetsindikatorer så måste vi ju mäta, eller?
IMG_1046-0
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Lpfö 98/10

Vi måste analysera vår läroplan!

Alltför ofta är det lätt att slänga in ett strävansmål som ovanstående, men det pedagogiska finliret handlar om att sätta detta i ett sammanhang där det får mening för barnen och inte något vi checkar av. Vi måste diskutera vad detta innebär för barnen och för oss. Vi måste ta det inledande styckena i läroplanen, diskutera och analysera fram vår barnsyn och vårt förhållningssätt till barns lärande och skapa ett slags avtal med varandra som kollegor och gentemot barnen. DÄREFTER kan vi börja arbeta med strävansmålen för då har vi en gemensam pedagogisk grund att stå på och den påverkar vår tolkning av läroplanens strävansmål, den påverkar vårt förhållningssätt gentemot barnens utforskande och lärande, den påverkar hur vi arrangerar vår verksamhet. Detta är stor del av arbetet med att skapa en estetik i verksamheten.

Hur skapar ni estetik på era förskolor?

Annonser

Om Erika Kyrk Seger

Utbildningskonsult
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Hur skapar du estetik av strävansmålen? 

  1. Tack snälla för denna fundra, den hjälpte mig att få syn på och sätta ord på det jag länge tänkt och känt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s