”…Lätt hamnade jag i traditionella erbjudanden…”

Idag fick jag hem en bok som jag tycker verkar väldigt intressant. Det är Karin Furness nya bok ”Formulera – bild och projekt i förskolan”. Vanligtvis kanske inte detta har varit en bok som jag har gått igång på och handen på hjärtat så har det nog med att göra att bildspråket är något outforskat för mig. 

”…Lätt hamnade jag i traditionella erbjudanden, med andra ord samma erbjudanden som man alltid erbjudit…”

Alla som arbetar inom förskolan har en relation till bildspråk (rita, teckna, måla, lera etc) eftersom det är något barnen arbetar med och erbjuds ständigt i verksamheten av tradition. Att bildspråket har en naturlig plats i förskolan är vi nog alla medvetna om. I mitt arbete som förskollärare fann jag alltid mig själv som bristfällig i det mer praktiska skapandet tex med lera eller med färg. Inte så att jag inte kunde arbeta med lera eller färg utan snarare att jag inte hade tränat mig tillräckligt för att känna att jag kunde bidra med en kompetens och stöd till det barnen försökte utforska vilket lätt gjorde att man drog sig bort från dessa situationer och om inte, hamnade jag i traditionella erbjudanden, med andra ord samma erbjudanden som man alltid erbjudit. Lera med lite verktyg, kanske att man ritade med vaxkrita och sedan målade med vattenfärg eller varför inte erbjuda kol som ett material. Ofta tenderade dessa tillfällen att bli ganska ytliga och många gånger hamnade själva upplevelsen i fokus. Med andra ord, bildspråket nyttjades inte med den potential det har eftersom det tenderade till att bli förenklat och inte till ett pedagogiskt redskap där barn på olika sätt kunde bearbeta de som uppfyllde deras tankar, som en del av projektarbetet till exempel som Karin Furness lyfter i sin bok.

Som tur är har jag alltid kompetenta kollegor runt omkring mig! Min gamla kollega Elina, som hade en fantastisk material- och teknikkännedom som konstnär, eller Marie N som i ateljén skapade fantastiska kombinationer av olika material, eller Linda S som alltid kastades sig ut i skapandet med barnen när hon fick en idé att testa, eller Tarja som skapat teoretiska kopplingar till praktiken, eller Linda som utmanar och skapar trådar alltid med barnets uttryck i första rummet. Ni har inspirerat mig mycket men det har varit svårt för mig att närma mig det mer praktiska bildspråkandet. Det är inte min främsta kompetens som pedagog.

”…Jag tror att vi lätt förenklar barns bildskapande…”

Jag vet att detta lätt kan tolkas som att man inte måste vara bra på att teckna för att arbeta med teckningar på förskolan, det är tanken som är det viktigaste – men för mig saknades både förmåga att kunna göra och att kunna förankra i teori – och DET blev ett hinder för mig. Jag tror att vi lätt förenklar barns bildskapande. När vi förenklar vill vi oftast veta tekniker som vi kan applicera, bra tips och trix och sen så gör vi tillsammans med barnen – utan tanke mer än att det var roligt. Och det är okej, i början sen måste vi gå djupare anar är det att förringa bildens betydelse för barn och vuxna. Bildspråkande måste tas på största allvar!

Kanske är det så att det digitala bildspråkandet har hamnat mig närmare hjärtat. Det digitala har skapat möjligheter för mig att bildskapa på nya sätt som mina händer inte klarar av, mina händer klarar inte av att förmedla det min hjärna vill helt enkelt och det gör mig frustrerad. Och det beror inte på att jag inte kan utan för att jag är otränad i mina händer och ögon, och för att jag heller inte lagt någon energi på att utveckla den kompetensen. Men jag tror att jag snarare har en fallenhet för strukturer och grafiskt bildspråkande. En kurs med Karin Gandini på Reggio Emilia institutet fick mitt grafiska språk att blomma. Det är nog en av de kurser som kommer att följa med mig hela mitt liv. Inte för att jag kommer ihåg jättemycket av det vi gjorde men för att det var en viktig händelse i mitt liv och som har satt spår i mitt bildspråkande.

”…För jag vill förstå det där som jag inte förankrat inom mig och därför tycker jag att Karin Furness bok inspirerar mig till att fördjupa mig mer!…”

Med tiden som gått och i umgänge med mer ”bildväna” vänner tror jag att mitt behov växt av att faktiskt fördjupa mig och skapa förståelse i det som synes långt borta för mig. Jag har en önskan att förstå mer av bildens språk vilket gjort att jag köpt på mig lite böcker som jag i sinom tid ska ta tag i och läsa. För jag vill förstå det där som jag inte förankrat inom mig och därför tycker jag att Karin Furness bok inspirerar mig till att fördjupa mig mer! Och det som gör att just Karins bok väcker ett starkt intresse hos mig är att den kombinerar praktik, teknik, tips och teori – och samtidigt öppnar hon upp för egen reflektion hos läsaren. Den verkar ta ett stort grepp kring barns bildspråkande och jag hoppas att den kan ge mig ett mod att våga utforska bildspråkandet hos mig själv mera!

”…Det är nog ett utvecklingsområde för mig under 2017 helt enkelt!…”

Att fundra över:

  • Hur är din relation till bildspråk?

FullSizeRender 3.jpgFullSizeRender 2.jpg

Annonser

Om Erika Kyrk Seger

Utbildningskonsult
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till ”…Lätt hamnade jag i traditionella erbjudanden…”

  1. Anna Bensby skriver:

    Härliga reflektioner du gör över ditt bildspråkande. Jag vill bara dela med mig hur det varit för mig. Mitt främsta språk är musik och rörelse/dans/drama som funnits med mig sen tidig barndom.

    MEN under mitt yrkesliv som förskollärare hade jag förmånen att möta /arbeta med min bästa inspirationskollega Stina Braxell ( författare till boken skapande barn 2010) Stina delade med sig, visade, inspirerade, var bollplank där jag fått möjlighet att få växa, hittat fler språk. Även Tarja häikiö som var handledare har gett mig så mycke fler tankar, förståelsen för hur viktigt det är att jag/vi som pedagoger måste få vår egen relation till ett språk, kunskaper om hur de kan användas för att verkligen bli det där djupet av de innersta tankarna som alla ska ha rätt till att få uttrycka, få sin röst hörd. Barnen har rätt att få möta, bli erbjudna en mångfald och vi pedagoger kan aldrig veta vilket/vilka språk som barnet väljer.

    Under min arbetstid 12 år med Stina och min närmsta kollega Lena blommade både jag och barn. Barn som vi följde från 1,5år -5år. Ett tillfälle berättar flicka 5år – Anna nu när vi dansat som trädet vill jag göra ett träd som är där ute på gården, jag ska göra i lera eller akvarell eller pastellkrita eller kol! När jag berättade detta för Stina blev hon överlycklig för här var det ett barn som kunde sätta egna ord på vad hon behövde, vad som bäst passade henne för att uttrycka hur just hennes träd skulle gestaltas. Flickan liksom sina kamrater hade fått möta olika material/tekniker och erfarit hur de är.

    Jag tror som du Erika vi kan ha våra närmsta språk och att det finns kollegor som visat nya vägar. Sen tror jag också på en inre nyfikenhet på livet och lära, men det är också är viktig och det kanske är just där när man möter någon kollega som kan locka fram en nyfikenhet där man bara vill veta meta som är så viktiga. Även du Erika har visat på/delat med dig av dina erfarenheter kring språket digitalitet som jag också tar efter och försöker lära mig mer av, t.ex vad erbjuder vi är det att barn ska bli producenter eller konsumenter?

    Det kan alltid finnas mer språk att tillägga och blanda till en 100 språklighet. Främst ser jag även allt detta handlar om värdegrundsfråga att få inflytande och vara delaktig att få möjlighet till mångfladigthet i uttryckssätt få en röst hörd. Tack för att du delar med dig av allt gott.

    • Erika Kyrk Seger skriver:

      Sicken fin reflektion Anna!
      Tillsammans blir vi mångkompetenta!

      Tror som du skriver om nyfikenheten, den är viktig! OCH att kunna se var man behöver leta mer, lära mer! Att våga synliggöra tillkortakommanden och förlänga möjligheternas armar! Fantastiskt! Och att ha kul samtidigt!!!

  2. Anna bensby skriver:

    Hoppla nu har jag nyss skrivit mycket till dig o skickat iväg ( tror jag)men det här digitala är ju inte mitt främsta språk, jag glömde fylla i rutan nedan om kommentarer . Så nu skickar jag igen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s