Tack till alla fantastiska pedagoger i Gråbo förskolor – ni är grymma!!!

I Lerums kommun har det idag varit studiedag för alla förskolor och såklart även för Gråbo förskolor. Denna studiedag har vi använt ganska mycket till organisation, såväl arbets- och utvecklingsorganisationen inför hösten.

Under förmiddagen satt pedagogerna i mindre grupper och reflekterade över året som gått och vad man tagit med sig i dela/lärasamtal. Ett inspirerande sorl i rummet! Tänk vad mycket som kan hända på ett år och med exit-tickets fick vi en överblick av vad som varit goda processer som vi kan ta med in i kommande år. Bland annat:

Så ska det vara! Barnen ska ge oss kraft! Och vi ska vara stolta över oss själva när utvecklas – alla ska få känna att de lyckas!

Under nästa läsår kommer vi att påbörja ett längre arbete med Ann Åbergs bok ”Lyssnandets pedagogik” som kommer vara en utgångspunkt för såväl arbetsorganisation (med fokus på arbetsmiljö 2.0) och utvecklingsorganisationen i Gråbo förskolor. Vi kommer att göra vissa förändringar i scheman, strukturer för organisationen måste också få fokus för att kunna utveckla det pedagogiska innehållet och därför kommer vi att göra vissa förändringar kring reflektionstider och mötestider – allt för att kunna ge barnen en mer kvalitativ förskola med närvarande pedagoger. Vi ska bland annat byta ut olika pedagoggrupper och fokusera på att vara i en gemensam process mer fokuserat genom litteraturseminarier. Det är också himlans kul att Ann kommer till oss i augusti och föreläser! Yej!!!!

Till studiedagen hade pedagogerna läst det första kapitlet i boken som heter ”från leda till lust” och flera pedagoger upplevde det som positivt och igenkännande. Det värmer också när en av pedagogerna säger att det här med nätverkande är något vi är bra på i Gråbo. Nätverk är ju såååå viktigt! Något Ann lyfter i inledningskapitlet.

Workshop

Sedan kom vi till eftermiddagen som jag var mer ansvarig för. Vi inledde med en workshop där pedagogerna i sina arbetslag fick i uppgift att återskapa en stad i olika uttryck. Några i lera, några med digitala verktyg och några med papper/gem. En pedagog i varje arbetslag observerade och dokumenterade också sina kollegor utifrån tre givna frågor (inspirerade av Ann Åberg).

Man blir helt själaglad när man går runt och hör så mycket skratt och hur pedagogerna bara kastar sin i in uppgiften. Det är en storhet i Gråbo förskolor – våra pedagoger är helt grymma på att verkligen ge sig in i saker. Att faktiskt gå in i saker som man inte har full ”koll på” men som man ändå ger en chans. Och det här är genomgående i mycket av det vi gör, från systematiskt kvalitetsarbete till arbetsmiljö. Det gör mig alltid så stolt och glad, tacksam för att få vara en del av det.

Här kommer lite bilder från workshopen. På min instagram ligger också en av filmerna som gjordes.

Efter workshopen fick hela gruppen reflektera över samma frågor som observatören i en mindmap:

Workshopen avslutades med fika och vernissage där alla fick gå runt och titta på varandras olika skapelser och möta de olika gruppernas processer genom en representant från arbetslaget.

Detta var också inledningen på den mer teoretiska delen av studiedagen.

Tema, projekt, metanivå, preprojekt, lärgruppstid/projekttid…många ord som flyger omkring men som vi inte riktigt har skapat en gemensam tanke kring. För att kunna arbeta tillsammans, för att kunna ha ett nätverk där vi pratar om samma saker behöver vi också fylla begrepp med samma förståelse – och det ska vi arbeta med under året som kommer. Och det är spännande för i samma veva som vi försöker skapa tydlighet så kan det också skapas förvirring, särskilt med begrepp som vi redan har en gammal relation till.

Men då är det viktigt att ta till sig av Martina Lundströms ord om att förvirring betyder att man är på väg någonstans (Den synliga förskolan, Lärarförlaget 2018).

Vi började också möta vårt tema ”det berättande barnet” som handlar om det hela Ann Åbergs bok lyfter – att lyssna på barnen eller som Filip benämner det; hörstyrka.

Det här är ett område som pedagogerna lyft som något de vill utveckla, att göra barnen mer delaktiga och en större del av de processer som pågår. Och då behöver vi ha fokus på det, i alla processer. Vad ”det berättande barnet” betyder för oss kan vi inte säga än utan det ska vi ta reda på framöver. Vi behöver ta reda på:

Vad innebär barns berättande? Hur finns det plats för det i våra förskolor?

Studiedagar för alltid med sig en liten tyngd för det är ett stort ansvar som vilar på de som organiserar den. Det är så viktigt att det verkligen blir en dag där man inte bara matas utan får vara med och tänka och att man går därifrån med en känsla av ”yes”. Därför ville vi stämma av hur känslan varit under dagen och valde att avsluta med en wordel där pedagogerna fick lyfta ord som för dem representerade dagen:

Det känns som att vi fick till en grym dag som ger oss bäring inför hösten! Och vilket gäng man får äran att arbeta tillsammans med! En pedagog lyfte att hen kände sig stolt och varm i hjärtat när man såg alla orden. Och jag håller med!

Så grymt stolt är jag över detta sammanhang! Jag önskar att alla får bära med sig den känslan från sina sammanhang – för den bär oss också när det är lite tyngre i verksamheten.