Minecraft – ett projekt som glöder…

Jag har blivit uppmuntrad att delge lite kring vårt Minecraftprojekt på förskolan så jag tänkte ge en kortare beskrivning om det vi tror oss se i vårt projekt. Att få vara delaktig i ett sådant här projekt är en ära och det glöder om barnen, vi ser att alla på något sätt är delaktiga och de är otroligt engagerade – projektet flödar hela dagen…

Uppstart

Vi upptäcker en dag intensiva diskussioner vid vår legostation och det visar sig att de arbetar med Minecraft. Vi blir nyfikna på vad Minecraft är och börjar lyssna efter om Minecraft återkommer på fler ställen i miljön och i gruppen – vilket vi observerar att det gör. Så på vår gemensamma reflektionstid diskuterar vi detta, återkopplar till vad vi observerat och undersöker om det här är något som vi kan fördjupa oss i. Jag gick till och med själv och köpte spelet till xbox för att se vad det var för något.

 

Återkast

Vi gör ett återkast till barnen genom att ge legot en mer framträdande plats i vår miljö och vi synliggör även vårt material plus-plus som ett alternativ till legot. Vi vill bevara den glöd och engagemang barnen har och vi vill att de ska se att vi lyssnar till dem – att synliggöra materialet är ett sätt att visa detta. I våra observationer letar vi efter spår och ledtrådar, vi försöker lyssna efter lärande som vi ser – kopplat till Minecraft.

Det vi observerar var att färg i Minecraft har en tydlig symbolik ex. brunt = jordblock, orange/gul = lava. Vi ser också att de arbetar med plus plus på ett annat sätt mot vad de gjort tidigare. Tidigare har de mest byggt platt och nu såg vi att de börjat att bygga ur ett tredimensionellt perspektiv. Nu stod vi vid ett vägval – skulle vi fördjupa oss i färger och symbolik eller i bygg och konstruktion?

Vi väljer bygg och konstruktion och utmanar barnen att i olika material arbeta med fyrkanter och kuber (som Minecraft är uppbyggt av). Vi viker kuber av pappersfyrkanter, vi gör kuber i sand, vi utmanar barnen att rita med fyrkanter ”hur gör man en ring med fyrkanter??”, vi gör kuber i plus-plus.

 

Vi pedagoger benämner det som fyrkanter och kuber medvetet för att barnen ska få höra de här begreppen. Att få arbeta med fyrkanter och kuber på många olika sätt och i olika material gör att dessa begrepp sätts i många perspektiv, geometri och volym, och vi kan möta barns olika sätt att lära – några barn kanske har lättare att förstå begreppen genom att rita, några genom att vika kuber – men det blir en förtrogenhet kring begreppet fyrkant/kub. Och det blir meningsfullt och lustfyllt för barnen att arbeta med detta för att Minecraft är aktuellt för dem – snarare än om jag som pedagog skulle börja berätta om vad fyrkanter och kuber är utan att koppla det till något meningsfullt.

Vi laddar även ner spelet Minecraft  och Toca Builders till vår lärplatta – något som säkert kan ses som lite provocerande men barnen spelar inte bara Minecraft – de arbetar med Minecraft. Att få vara runt barnen när de arbetar med spelet ger oss mer ingångar och ledtrådar, större möjlighet att fånga upp fler reflektioner barnen har kring Minecraft för att kunna fördjupa lärandet.

Vi reflekterar och vi ser att det händer en massa saker men det vi väljer att fokusera på är en reflektion som några barn haft kring vad som kommer under ett gräsblock, i samband med arbetet med plus plus. Barnen diskuterar kring block och funktion – återigen igen med en koppling till färger så vi reflekterar med en grupp barn om blocken och vi ser att de har en klar tanke om Minecrafts geologi. I relation till detta har vi sett att när de ”spelar” tycker de att det är spännande att spränga sig djupt ner i marken, så långt ner de kan komma, genom att använda TNT (dynamit).  Genom att göra detta har de fått kännedom om vad som finns under jorden och under stenen. De kan stapla upp blocken utifrån i vilken ordning de kommer i Minecrafts jord.

  

Vi ger barnen möjlighet att återskapa sin reflektion i vår ateljé, först med kuber av modellera och sen genom att rita det. I detta fallet efterfrågar barnen också fakta om vår jord och det gör att vi letar information om det på nätet – i detta fallet google, wikipedia och youtube eftersom det är kanaler som vi arbetat med innan när vi arbetar digitalt, det är ett sätt att introducera alternativa källor även om vi inte går in på källkritik. Jag vill betona att vi vill att barnen ska möjlighet att få reflektera och tänka själva utan att vi automatiskt ger dem fakta och svar men i detta fallet ville dem ha fakta och de vet var man får tag på det därför ger vi dem det – det handlar att om att respektera barnen. Återigen handlar det inte om rätt och fel utan snarare att de ska få kännedom om begrepp som de kommer att möta i skolan, där de kommer att ha lättare att lära sig på grund av sin tidigare erfarenhet. Och de är fullt medvetena om att Minecraft är ett spel men att det finns paralleller till den verkliga världen – men att det är olika. Vi har även återskapat genom att göra jorden i vår ateljé. Barnen var extra noga med att Minecraftjorden måste vara fyrkantig och inte rund som vår jord. De relaterar till vår egna jord och i Minecraftvärlden återfinner vi Mount Everest. Nu funderar vi på att gå vidare med en annan reflektion barnen har, nämligen jordens atmosfär.

 

I allt detta letar vi efter en slags metanivå – alltså vad är det som de undersöker och försöker förstå i allt det här och vi har funnit att det återkommande handlar om identiteten och om strukturer för liv – i detta fall blir Minecraft ett verktyg för att undersöka detta, att undersöka sin omvärld.

 

Gemensam reflektion

Det sker givetvis mycket mer lärande än vad vi kan se men när vi är flera som reflekterar ökar vi möjligheten för att se mera, att se saker ur olika perspektiv, utmana våra egna tankar och barnens, vilket gör att vi utvecklas! Då ser vi inte lärande längre som ett  enkelt lärande utan som ett nätverk av komplext lärande och vi skapar ny kunskap kring lärande. En kunskap som blir meningsfull för oss och för de barn vi möter. Det som krävs är nyfikenhet – nyfikenhet på barnens processer, nyfikenhet på kollegans tankar och modet att våga ställa sina egna tankar i relation till sin tidigare erfarenhet och det jag möter i reflektion med andra – att våga ifrågasätta det jag tar för givet och tror mig veta. Vi behöver hjälp att synliggöra detta och för att kunna synliggöra behöver vi varandra!

Det sker givetvis en massa sidoprocesser som vi inte hinner uppmärksamma lika mycket, de arbetar till exempel med pärlplattor, de gör Minecraftfigurer i lera, de ritar Minecraft och skriver om Minecraft – och det som vi tycker är roligt är att det finns en stark koppling till familjerna kring detta projekt, det blir till en familjesamverkan. Många syskon spelar Minecraft och föräldrarna vet mycket om barnens relation till Minecraft. Det glöder verkligen om projektet…