Begrepp…. Vi begreppar mycket i förskolan – vi kan också kalla det fackspråk. Precis som pedagogiken förnyas fackspråket och nya begrepp börjar antas på förskolor runt om i landet. Det kan till exempel vara att man istället för inskolning kallar den första tiden på förskolan för introduktioner eller att vi snarare pratar övergångar istället för överlämningar.
Några skakar säkert på huvudet åt detta ”begrepperi” och anser att det inte viktigt, liksom debatten kring dagis och förskola. Men för de som tänker ett extra varv, som faktiskt begreppar ner sig i begreppen, kan de få en annan förståelse för begreppen och dess innebörd – en förståelse som snarare handlar om en förändrad barnsyn och ett pedagogiskt ställningstagande än om begrepp.
För vad är skillnaden på inskolning och introduktion, vad är skillnaden mellan en övergång och en överlämning – jo – barnets medverkan i händelsen. Barnet blir subjektet i händelsen snarare än ett objekt.
Vi pratar om ett respektfullt medmänskligt bemötande av den eller de individer som vi möter i barnen.
I en introduktion är barnet aktivt medverkande – det är inte pedagoger som skolar in barnet till förskolans verksamhet utan pedagoger som möter barn och vårdnadshavare. Tillsammans introduceras de för varandra och skapar en grupp på förskolan, ett sammanhang där alla bemöts utifrån sin unika individ tillsammans. Detta för att sedan aktivt bli en förskola för de barnen som är här och nu – vilket är en ständig förhandling och i behov av en flexibel verksamhet som ständigt problematiserar vardagens lärande tillsammans med barnen.
Att prata om övergångar istället för överlämningar är ett ställningstagande. I en överlämning ses barnet som ett objekt som ska lämnas över, återigen till de allvetande pedagogerna, istället för en övergång där barnet är starkt medverkande och skapande av övergången.
Vi fyller begrepp med värden.
Liksom man kan hänvisa till den ”snabba inskolningen” istället för att prata om en föräldraaktiv introduktion. Att just benämna det som en föräldraaktiv introduktion har ett värde och när man tar bort det begreppet – förringar vi också värdet i begreppet – alltså bakgrundstanken.
Så varför inte ta en funderare kring de begrepp som vi använder vår verksamhet? Vad lägger vi för värden i de begrepp vi använder? Hur gamla begreppen? Har vi samma värde i begreppen som vi alltid har haft eller har vi ifrågasätt de begrepp som vi använt sedan urminnes tider? Har vi samma innehåll i de begreppen idag?
Erika K Seger 
På ”min” Förskola, Trollet, gjorde vi en inventering av alla våra begrepp i fredags på vår Pedagogiska Strategigrupp. Det blev många begrepp, och det visade sig att vi också använder olika begrepp vid vissa tillfällen. Under hösten kommer vi att återkomma till detta vid olika tillfällen för att verkligen få fatt i vilka begrepp vi använder, och vill använda. Det handlar en hel del om vilka värden vi vill verka för precis som du skriver i din viktiga text.
Ett mål med detta har nog varit för att höja vår yrkesstatus, vilket har varit totalt misslyckat. Kommunpolitiker sviker oss och barnen trots vackra vallöften. Nu bygger man förskolor med 8-10 avdelningar dessutom, helt sjukt att små barn ska behöva vara i dylika miljöer när föräldrar arbetar heltid numera. VEM tänker på barnen? Jag är förskollärare som har jobbat på förskola sedan 1976 och följt alla trender inom förskolan. Läroplanen är utmärkt men går inte att leva upp till när vi bara får mer arbetsuppgifter och större barngrupper. Låt staten ta över verksamheten så att det blir lika för alla förskolor. Kommunpolitiker är inga experter på vår verksamhet. Gör en arbetsplan för förskollärare, vi toppar listan för utbrändhet Tack för mig som går i pension nästa
år och betalat dyra fackavgifter till ingen nytta. Vad har Lärarförbundet gjort i alla förhandlingar?
Tack alla underbara barn som har gett så mycket tillbaka, även många föräldrar. Hade behövt jobba längre för att få en vettig pension,men orkar faktiskt inte. Hälsningar från en 63-årig förskollärare och 4-barnsmamma.