Begrepp…. Vi begreppar mycket i förskolan – vi kan också kalla det fackspråk. Precis som pedagogiken förnyas fackspråket och nya begrepp börjar antas på förskolor runt om i landet. Det kan till exempel vara att man istället för inskolning kallar den första tiden på förskolan för introduktioner eller att vi snarare pratar övergångar istället för överlämningar.
Några skakar säkert på huvudet åt detta ”begrepperi” och anser att det inte viktigt, liksom debatten kring dagis och förskola. Men för de som tänker ett extra varv, som faktiskt begreppar ner sig i begreppen, kan de få en annan förståelse för begreppen och dess innebörd – en förståelse som snarare handlar om en förändrad barnsyn och ett pedagogiskt ställningstagande än om begrepp.
För vad är skillnaden på inskolning och introduktion, vad är skillnaden mellan en övergång och en överlämning – jo – barnets medverkan i händelsen. Barnet blir subjektet i händelsen snarare än ett objekt.
Vi pratar om ett respektfullt medmänskligt bemötande av den eller de individer som vi möter i barnen.
I en introduktion är barnet aktivt medverkande – det är inte pedagoger som skolar in barnet till förskolans verksamhet utan pedagoger som möter barn och vårdnadshavare. Tillsammans introduceras de för varandra och skapar en grupp på förskolan, ett sammanhang där alla bemöts utifrån sin unika individ tillsammans. Detta för att sedan aktivt bli en förskola för de barnen som är här och nu – vilket är en ständig förhandling och i behov av en flexibel verksamhet som ständigt problematiserar vardagens lärande tillsammans med barnen.
Att prata om övergångar istället för överlämningar är ett ställningstagande. I en överlämning ses barnet som ett objekt som ska lämnas över, återigen till de allvetande pedagogerna, istället för en övergång där barnet är starkt medverkande och skapande av övergången.
Vi fyller begrepp med värden.
Liksom man kan hänvisa till den ”snabba inskolningen” istället för att prata om en föräldraaktiv introduktion. Att just benämna det som en föräldraaktiv introduktion har ett värde och när man tar bort det begreppet – förringar vi också värdet i begreppet – alltså bakgrundstanken.
Så varför inte ta en funderare kring de begrepp som vi använder vår verksamhet? Vad lägger vi för värden i de begrepp vi använder? Hur gamla begreppen? Har vi samma värde i begreppen som vi alltid har haft eller har vi ifrågasätt de begrepp som vi använt sedan urminnes tider? Har vi samma innehåll i de begreppen idag?
Lämna ett svar till Susanne Engblom Avbryt svar