Lpfö 2018? Vad händer?

Min resväg till jobbet är perfekt för att lyssna på poddar har jag kommit på och är det någon pod som jag försöker lyssna mer frekvent på så är det såklart Förskolepodden. Det är så grymt att kunna lyssna på samtal om lärande och om förskolan. Det blir väldigt tillgängligt! Sedan kan jag väl erkänna att jag har lite avsnitt att ta igen men man måste ju smälta det man hör och omformulera i sin hjärna innan man går vidare till nästa kullerbytta, eller hur!

Eftersom jag anmält mig till Skolverket för att vara med och tycka till om förslaget till den omarbetade läroplanen lyssnade jag på Förskolepoddens avsnitt nr 24 (lite som julafton alltså) där Josefin och Sofie intervjuade Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket om just detta. För att lyssna – TRYCK HÄR

Det var väldigt spännande att höra de processer som det arbetas med och jag fick igår utkastet till den första delen av den omarbetade läroplanen. Den andra kommer senare i oktober/november. Jag har ännu inte hunnit titta på det men med ett skummande öga så har man bytt ut ord, tagit bort stycken och kompletterat andra (vilket kanske är ganska lätt att räkna ut såklart). Om du trycker TRYCKER HÄR så kan du ladda ner utkastet för att titta på det.

I podavsnittet betonar Magdalena att det inte är en NY läroplan utan en omarbetad. Hon lyfter också att det på ett sätt handlar om att komplettera det som man inte lyckades förtydliga 2010 i samband med att Skollagen började gälla även för förskolan och därmed också begreppen undervisning och utbildning. Vilket vi idag brottas med att förstå ur vår förskolekontext. Det som dock känns tryggt i det Magdalena säger är att det är fortfarande mål för verksamheten – inte barnen.

”Vi arbetar med läroplanen hela tiden!”

Jag funderar också på det här som är så lätt att säga; Vi arbetar med läroplanen hela tiden! Och jag tänker att det beror lite på hur man tolkar den där meningen. Jag upplever inte att vi arbetar med läroplanen hela tiden, eller jo.… Vi väljer ut saker att fördjupa eller för att följa upp det barnen intresserar sig för men vi ARBETAR inte med läroplanen hela tiden. Saker går ihop rhizomatiskt och det blir korsbefruktningar och allting blir en smältdeg ur vilken vi plockar upp delar att titta lite extra på. Jag tänker att det vi lyfter, är det vi arbetar med, medan smältdegen är det som alltid ska finnas tillgängligt i miljö och i tillgång, och då arbetar vi med allt men vi måste ha möjlighet att titta närmare på vår verksamhet för att utveckla. Vi måste plocka ur och synliggöra vissa delar för att det inte ska bli en ”läroplansligt utflyt” (mitt tillägg till Karin Nygårds uttryck ”digitalt utflyt”). Sedan handlar det givetvis om våra pedagogiska glasögon – vad ser vi för lärande i det vi ser? Kanske inte världens tydligaste förklaring men jag hoppas ni greppar vad jag menar!

Tillbaka till läroplanen…

Inbjudna i arbetet med läroplanen är Göteborgs universitet, Mälardalens högskola, Stockholms universitet och Malmö högskola. Dessa universitet är med och skriver bakgrundstexter. Själva ”huret” kommer fortfarande att vila på verksamheten men samtidigt så kommer det att finnas en riktning i det som finns i bakgrundstexterna. Magdalena poängterar att om ”huret” är tillräckligt är upp till Skolinspektionens uppdrag.

Arbetet kommer att ledas av Göteborgs universitet och Pia Williams och Sonja Sheridan har fått i uppdrag att arbeta fram en kunskapsöversikt kring utbildning och undervisning kopplat till lek och omsorg. Jag hoppas verkligen att läroplanen kommer att behålla sitt öppna tolkande och att den inte faller åt ett teoretiskt håll när den skrivs utan att den lyfter flera olika – det är nog min största oro.

Mycket av omarbetningen handlar om att förtydliga begrepp, framförallt utbildning och undervisning. Det förslag som tidigare i år kom ut föra in digitalisering i läroplanen drogs in för att användas i omarbetningen istället. Det kommer antagligen också att göras tillägg kring hälsa och livsstil, säger Magdalena. Då handlar det om hållbart lärande. Minoritetsspråk kommer också att lyftas bland annat.

Hur väcker man förundran? Hur gör man lärandet lustfyllt?

Det som gör mig nyfiken är att Magdalena lyfter att det ska komma texter kring barns rätt till förundran och det kommer jag verkligen att se fram emot. Hur väcker man förundran? Hur gör man lärandet lustfyllt? Det är viktiga frågor att reflektera kring.

I slutet lyfter Magdalena bildningsbegreppet och det känns som en annan viktig del vi behöver prata om. Vad menar vi med bildning och hur ger vi barnen möjligheter att utveckla och bli bildade? Hur ser vår utbildning ut för att skapa möjligheter för bildning? Den kommer jag ta med mig och fundera kring!

Glöm inte att lyssna på podden – det är inspirerande och lärorikt!

Allt gott! / Erika