Att vänta in sig själv

Jobbar för fullt med sammanställningen av min nyaste föreläsning ”Rumspirera mera” inför kommande föreläsning på måndag i Tanums Hede.

När man arbetar med uppbyggnad av föreläsningar går det i vågor och bitvis kan det vara ganska pressande. Ibland bara rullar det på och klaffar helt. Ibland måste man vänta in sina egna tankar och då hjälper det inte att sitta vid datorn. Då kan man behöva skissa på en servett som ligger lägligt till, ta fram mobilen när man står mitt i disken för att skriva upp något som man vill få med – helt enkelt göra något annat än arbeta med föreläsningen. När idéerna sen ploppar upp är det som ett svalkande regn en varm sommardag och känslan i kroppen kan liknas vid doften efter regnet. Man kan likna det vid att vänta in sig själv…

Ett annat grepp som behöver tas vid uppbyggnaden är föreläsaren, dvs en själv. Det är så viktigt att inte gripas av pressen som ”den allvetande” utan istället bidra med ett (av många) perspektiv.

Jag kan enbart dela min förståelse, mina tolkningar utifrån min kompetens och erfarenhet – och att våga vila i det.

Jag vet att jag inte är ensam i mina upplevelser som föreläsare. Jag tror vi alla, som någon gång presenterat något för andra, känner igen ansvaret och nervositeten som medföljer ett delande av tankar.

Att då tro på vilandet i det egna perspektivet – som några kommer att tycka är gammal skåpsmat, andra som utmanade, några kommer finna det inspirerande medan andra kanske inte förstår överhuvudtaget – är nyckeln.

Vi bidrar alla med unika tankar.

Men egentligen…..är det inte vad JAG säger, som är det viktigaste utan snarare HUR den som lyssnar använder det för att utveckla sin egen praktik i mötet med barnen.

/Erika-in-working-mood

2 reaktioner på ”Att vänta in sig själv

  1. Precis så kände jag i veckan när jag fick till innehållet i det som vi ska arbeta med på tisdag. Då har vi ju också fått inspiration från din föreläsning dagen innan.
    Jag har gått i flera veckor och tänkt nu måste jag börja skriva ner tankar inför mötet med pedagogerna och så i torsdag hände det jag kom in i ett ”flow”. Det var en bra liknelse att det känns förlösande som ett sommarregn. Det var väl det jag kände i torsdags eftermiddag då efter alla tankar jag fått ner på pränt.
    Det ska bli så intressant att få lyssna till dig på måndag. Margareta Kostovska förskolechef i Tanumshede

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s