Upplevelsen av att vara bäst

”Om man har som som mål att vara bäst vill man inte hjälpa andra att bli bättre, eftersom det kan leda till att man förlorar sin position.”

Hans-Åke Scherp om NPM i förordet till Ledarskap med fokus på lärande

Jag har tidigare funderat kring begreppet bäst och jag tycker att det är ett laddat begrepp i många fall. Vad innebär det att vara bäst? Vem avgör det? Är det något att sträva efter? 

Det är viktigt att problematisera kring begreppet ”bäst” eftersom vi lever i en ”mätandets tid” och att vara bäst ingår i många fall som målet. 

Vad innebär då begreppet bäst för mig? När är man bäst om man måste få ner det på något sätt? 

För mig är idealbilden av en förskola en förskola där läroplanen genomsyrar pedagoger, verksamheten och framförallt barnen. Idealbilden får vara visionen som vi strävar mot – och jag tror att vi alla vill dit. 

Enligt mig är den bästa förskolan en förskola som lever i processer, pedagoger som kontinuerligt försöker se, förstå och lära i reflektion med barn, föräldrar och kollegor. En förskola där nyfikenhet på lärande av alla dess slag får stå i centrum. 

Men avgörandet om verksamheten är den bästa – det gör barnen – inte vi, uppföljningsfrågor eller föräldraenkäter! 

Även om vi i våra gemensamma reflektioner försöker förstå om vi matchar barnens förväntningar på förskolan och hur vi kan förbättra den. 

Men upplevelsen äger barnen och de kommer alltid att äga den!