Vilka glasögon sätter du på dig?

Länk till film

Vilka glasögon sätter du på dig?

Är det glasögonen som visar de söta barnen som har så roligt?

eller är det…

glasögonen som visar

– glädje, nyfikenhet och utforskande

– funktion och varande

– det sociala samspelet

– reflektion

– hur hypoteser testas

– tekniska undersökningar

– gummibandets språk

…. Listan kan göras lång….

”It’s all in the eyes of the beholder”

Fatta mod och omfamna dig själv så älskar också barnen sig själva

Den viktigaste delen för mig i mitt arbete med barnen är att låta dem växa och tro på sig själva, att känna att deras åsikt är viktig och att den behövs i samhället – och att det går att förändra och påverka. De människor som varit del av alla upplopp som pågått den senaste tiden i Sverige, kan inte ha känt så. Förskolor och skolor påverkar hur barnen växer i vårt samhälle, en av våra uppgifter är att synliggöra barn och ungdomar i samhället, synliggöra deras värde både för andra och för sig själva. Men hur ofta sviktar inte vi vuxna i vårt egenvärde? Hur många gånger låter inte vi oss påverkas av andras åsikter? Och om vi inte ser vårt egenvärde – hur kan vi då ge det till barnen? Och hur kan vi tänka en öppenhet för olikheter om vi inte själva har en öppenhet för olikheter?

”powermusik”

Ni vet sådan musik som gör att jag känner mig stark, att jag är värdefull och att mina tankar är viktiga. Jag tror inte att jag är den enda som tvivlar på mitt egenvärde ibland – men jag är medveten om det och jag jobbar på det. Här kommer låttextutdrag ur min powermusik:

Fatta mod, människa! Du är viktig!

Read all about it; Emeli Sandé

You’ve got the words to change a nation
But you’re biting your tongue
You’ve spent a life time stuck in silence
Afraid you’ll say something wrong
If no one ever hears it how we gonna learn your song?
So come on, come on
Come on, come on
You’ve got a heart as loud as lions
So why let your voice be tamed?
Baby we’re a little different
There’s no need to be ashamed
You’ve got the light to fight the shadows
So stop hiding it away
Come on, Come on

I wanna sing, I wanna shout
I wanna scream till the words dry out
So put it in all of the papers,
I’m not afraid
They can read all about it
Read all about it, oh

Yeah, we’re all wonderful, wonderful people
So when did we all get so fearful?
Now we’re finally finding our voices
So take a chance, come help me sing this
Yeah, we’re all wonderful, wonderful people
So when did we all get so fearful?
And now we’re finally finding our voices
Just take a chance, come help me sing this

Olikheter är en tillgång och din förgyller världen!

True Colors; Cyndi Lauper

But I see your true colors
Shining through
I see your true colors
And that’s why I love you
So don’t be afraid to let them show
Your true colors
True colors are beautiful,
Like a rainbow

Att göra misstag är en del av att vara mänsklig och i misstag växer man som människa
– och vem vet, ett misstag kan bli ett under!

Missarna; Wille Crafoord

Ingenting blir som man själv bestämt
Drar man en vits, blir man själv ett skämt
Man är fel man på fel plats nästan jämt
Men ett felsteg på fel sätt som går snett
Kan bli rätt
Så rasar allt runt om dig
Visst blir man låg, men kom ihåg

Det är missarna som gör det
Missarna man minns
Och nu när de ju ändå finns
Vad kan man göra åt det?
Det må väl va’ förlåtet
Om segern inte alltid vinns
Och kysser du en groda
Kan kyssarna va’ goda
Fast det inte blir nån prins
Det är så lätt att man glömmer
Att det är missarna man minns

Just när man står som ett fån
I ett dån utav hån
Så klart man vill bort därifrån
Typ emigrera
Men tänk dig så trist för en perfektionist
Utan en endaste brist att korrigera
Nej allt det för korrekta, blir aldrig lika äkta
Som ett och annat litet spill
En enda liten blunder kan leda till ett under
Det var väl så man själv blev till
Columbus var en sopa, det vet vi allihopa
Han seglade till fel provins
Det är så lätt att man glömmer
Att det är missarna man minns

20130526-124625.jpg

Att leva i symbios med nej

symbios

symbios [-o:´s] (grekiska symbi´ōsis ‘samlevnad’, av symbio´ō ‘leva tillsammans’, se vidare symbiont), varaktig samlevnad mellan olika typer av organismer. Vanligen avses bara sådan samlevnad som är väsentlig för båda parter. Mer vittomfattande är mutualism, som utöver verklig symbios kan innefatta också mer tillfälliga eller för endera parten oväsentliga men dock positiva relationer.
(ur nationalencyklopedin)

20130523-062727.jpg
Bild: Anna Andersson

Våra barn har utvalda appar att arbeta i på lärplattan. Dessa appar är noga utvalda och reflekterade kring, det är alltså inga ”spel” utan appar där vi anser att barnen får arbeta och vara aktiva kontra appar som är mer spel. Vi vill vara ett komplement till hemmet och erbjuda barnen appar de kanske inte arbetar med när de sitter vid surfplattor och smartphones hemma.

Det är dock väldigt vanligt som barnen går in där vi sparat appar som vi kan vilja använda i framtiden, en sida där mappar ligger med appar som barnen inte ska arbeta med just nu. Och där ligger också appar som TocaBoca. TocaBoca hade vi i början när vi fick lärplattan och det skedde mycket diskussion/reflektion mellan barnen kring det som hände i appen, sociala relationer, rollek. Vi kände dock att det var dags för barnen att bli mer utmanade kring lärplattan varpå vi plockade bort dessa och istället gav dem andra appar.

Igår var ett av barnen inne återigen på den sida som är till för de vuxna, vilket detta barnet är medvetet om. Ibland är man för snabb – vi hade en diskussion och hon återgick till de appar som vi vuxna bestämt att barnen får arbeta i. När jag sedan går iväg på min rast hamnar jag återigen i reflektionskris.

Ska vi ta bort de appar barnen vill arbeta i?
Har vi inte då frångått barnens tidigare erfarenheter?

Jag tänker att jag borde stannat upp, frågat vad det är med appen som hon gillade, varför ville hon arbeta i den appen? Hur har hon jobbat innan med den? Har hon den hemma? – med andra borde jag gjort en undersökning… för jag funderar på om vi gör fel som tänker bort barnens erfarenheter kring lärplattan…

symbios

Jag har lärarkollegor som har vitt skilda åsikter kring IKT och lärplatta. De som säger att vi ska ge all teknik till barnen och låta dem utforska den själva och de som säger nej till tekniken överhuvudtaget. Och jag tror att vi har mycket att lära av varandra, jag kopplar till mitt inlägg ”Demokrati eller anarki” – återigen handlar det om fostran, vi kan inte lämna barnen ute i ”nätet” men vi kan inte heller säga nej och inte låta dem simma – men vi måste vara en resurs i deras simmande – och jag tror att vi behöver leva i symbios kring detta, i reflektion med varandra.

öppenhet

Lyssnade på radion igår i bilen på ett möte kring tolerans och religion. Och en professor hänvisade till tre begrepp eller tre steg för att nå ett inkluderat samhälle (om jag förstod saken rätt):

1. Tolerans – jag vet hur jag tänker och hur du tänker och det är okej men du har fel

2. Pluralism – jag vet hur jag tänker och hur du tänker och det är okej

3. Öppenhet – jag vet hur jag tänker och jag vet hur du tänker och vi kan lära av varandra

Så hur ska jag knyta ihop detta?

I våra reflektioner kring IKT behöver vi öppenhet för vi har mycket att lära av varandra – och vi behöver både ja och nej i våra reflektioner.

Demokrati eller anarki

Var inne på Facebook ikväll och läste ett inlägg av Linda Linder. Många parallella tankar spinner i mitt huvud, hjulen därinne rullar igång lite extra…

20130521-225615.jpg

Demokrati eller anarki?

Jag tror jag förstår vad Linda menar, jag har letat ord för detta, för jag har också sett vad hon syftar på.
I sin jakt på ett demokratiskt förhållningssätt är det en fin gräns innan det går över till anarki – när barnets rätt att bestämma blir viktigare än att vara en del av ett kollektiv som fattar beslut tillsammans och respekterar varandra, och när det pedagogiska ledarskapet faller. I all välmening tänker man att barnen faktiskt har inflytande och bestämmer över sin egen vardag – men det handlar inte om demokrati. Som Carla skriver att demokrati är något som måste fostras. Jag tror att vi återigen hamnar i att plagiera något från Italien, i detta fall demokratiska värden, vi plagierar utan vare sig reflektion eller kritiskt tänkande. Missförstå mig rätt – självklart ska barnen få bestämma över sin vardag men jag har sett verksamheter där det faktiskt är barnen som bestämmer över pedagogerna, där barnen lämnas själva i att reda ut demokratibegreppet och där det inte har gått så bra – där gruppen består i första hand av starka individer (där de starkaste dikterar verksamheten) istället för en känsla av att vara en del av något större, ett kollektiv.

20130521-231941.jpg

Jag tänker på min resa till Italien – hur väl förberedda pedagogerna var på att möta barnen. De lämnar inte processer åt slumpen, de är förberedda och de ansvarar för ett pedagogiskt ledarskap! Återigen verkar vi inte vara förberedda att möta barnen ur ett demokratibegrepp. Hur har vi undersökt demokratibegreppet?

Och likaväl kan det ju faktiskt vara tvärtom, att vi tycker oss ha en tillåtande verksamhet, där barnens åsikter lyft som viktiga – i våra teorier men i praktiken fallerar det och barnen styrs istället av vuxnas förväntningar och dolda ”regler”. Svårt, svårt…

20130521-231606.jpg

Jag kopplar till hur vi använder IKT; dator, lärplatta etc. Hur lämnar vi barnen i tekniken? Är det okej att låta barnen klicka runt på youtube utan en vuxen i närheten? Vilka processer uppstår vid tekniken när vi vuxna försvinner? Är det goda processer eller blir det något annat? Demokrati betyder inte att vi lämnar barnen, det betyder att vi vuxna finns som resurser för barnen och deras läroprocesser – och resurser som är viktiga – ur såväl demokratibegrepp som ur ett pedagogiskt ledarskap/fostran. Och det handlar om fostran – men med ett demokratiskt utgångsläge istället för ett auktoritärt. Hmmmm… Låter lite invecklat men jag hoppas ni hänger med i mina tankar.

Erika

Hur mycket yta behöver vi?

Saxat ur Metro!

Fler förskolebarn trängs ihop på samma yta

Vill fokusera på det positiva i mitt yrkesval men någonstans måste vi också – för barnen –

reagera!

20130427-100144.jpg

Det bubblar i min hjärna och en vision växer i mitt inre – reflektion SETT dag2

Givande dag återigen på SETT, min hjärna bubblar över av reflektion och mitt hjärta visionerar. Visionerar en digital framtid där barnens lärande står i fokus, där tillgänglighet och dialog kring digitala verktyg stärker vår relation till dem. Där digitalitet är ett språk liksom bygg och konstruktion. Har även haft spännande diskussioner med Linda Linder under dagen, samt fått möta andra som vill mer med tekniken. Bubbel, bubbel…

Hur ska förskola ta upp den slängda handsken, hur ska vi bygga vidare så att digitala verktyg inte är ett komplement utan en självklar del i verksamheten. Vågar kommunerna satsa på detta säkra kort eller kommer svensk förskola återigen invänta skolans utveckling innan vi får tillgång till digitala verktyg som räcker till fler barn än fem?

”Lärare blir mer som förskollärare kring den digitala tekniken.” Susanne Kjällander

Idag hann jag gå på två föreläsningar och smyglyssna lite på Putte Svenssons föreläsning om Hultsfredsfestivalen. Här kommer mina reflektioner och tankar jag tar med mig…

Lärplattor i den tidiga läs- och skrivinlärningen; Joachim Thornström

Joachim har ett otroligt medryckande sätt att berätta, han brinner för hur lärplattan är ett redskap i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Han trycker också på att lärplattan bara är ett verktyg inte ett lärande i sig. Att vi måste få tillgång till många språk, att kunna göra samma sak på flera sätt. Tänker på vad Christian Fabbi en gång sa till vår förskola under ett studiebesök i Italien – ta inte bort utan lägg till. Refererar till mina reflektioner igår kring vilka appar vi ger barnen tillgång till, att vi väljer bort appar, Joachim stärker min tidigare reflektion att lärande visst sker även i spelliknande appar men det givetvis måste det ske med en pedagogisk reflektion.

Tankar jag tar med mig:

Vi har gått från att prata om metod till arbetssätt och nu pratar vi förhållningssätt.

Vi måste befinna oss i meningsfulla sammanhang där dialogen är utgångspunkten, det egna skrivandet ingången och där datorn/lärplattan är verktyget.

Hur viktigt det är att ha mottagare, Joachim berättar om iPadpanelen som genom att rescensera appar fått respons från apptillverkaren till Toca Boca och som nu inspirerats av barnens tankar när de skapar nya. Barnen får uppleva att de kan påverka! Glöm inte gå in på länken och kika på kommentarerna här.

Tekniken är inte fokus – tekniken är möjliggörande!

Joachims föreläsning är egentligen riktad mot mellanstadiet men han drar paralleller till förskolan hela tiden och hans föreläsningen är bred och matnyttig, jag lämnar den full med massa massa massa appförslag som jag nu ska försöka ladda ner, lära känna och givetvis dela med mig. Ligger lite efter med apparescensioner men det kommer mer. Mässor som SETT är så bra, liksom nätverksdagarna förra veckan, dela och lära! Nätverka och inspireras – utan jante vid din sida!

Pekplattan vinner terräng i förskolor men vilka effekter har den på barnens lek och lärande; Susanne Kjällander och Lena Lindström

Susanne har forskat kring lärplatta och Lena är pedagogisk utvecklare, har bland annat varit med och startat appknapp.se. Intressant att höra om forskning i förskola och även med ett interaktivt fokus.

Tankar jag tar med mig;

Videofilma arbetet med lärplattan, vi ser mer lärande!

Digitala gränssnitt = vi kommer fysiskt närmare tekniken (dator, mus, tangentbord kontra lärplatta)

När vi lägger in punktinsatser, ex fokuserar på en app, så syns spår i verksamheten – men jag ställer mig frågan om vi bearbetar appen med fokus på den som verkytg för lärande och isf vilket lärande, att vi måste reflekterar kring lärandet – vi ställer oss i relation till lärande och app.

Barnen idag är digital natives, vi kommer för alltid vara immigranter vilket gör att vi aldrig till fullo kommer kunna prata teknikens språk. Detta får mig att koppla återigen till Sölve och Markus från igår, att de barn som utvecklat spotify och facebook var tolv år när tekniken (dator) blev mer tillgänglig för den breda massan – se var de är idag. Var kommer våra fyraåringar vara om 10 år?

Vikten av att hålla flera parallellvägar öppna samtidigt – multimodala processer återigen!

Lärplattan som komplement till vår andra miljö – när blir den en del av miljön? Det är en begreppsfråga men jag tycker det handlar om synsätt. De pratade också om att förskollärarna använder lärplattan för att tillföra något som inte finns… Hur blir den en del av vår miljö, tillgänglighet som alltid finns – inte något som kommer fram… Hmmm är i reflektion kring detta. Återkommer!

Relationerna blir horisontella – barnen lär pedagogerna! Kopplar till Carina Lindblad, pedagogista i Kärra som under nätverksdagarna pratade om att se lärande som ett fält utan hierarkier – så roligt att se att det återkommer i arbetet med lärplattan – hur tar vi med det i våra andra miljöer?

20130418-212554.jpg

Kraften i ungdomar, kreativitet och entreprenörskap; Putte Svensson

Lyckades smyga in i slutet av den här föreläsningen. Putte är en av grundarna till Hultsfredsfestivalen och det var härligt avbrott att få följa med på hans resa. Han slängde grymma slagdängor gång på gång:

Magkänsla är omvärldsanalys

Vad är kunskap och vem bestämmer det?

Kreativitet är en mänsklig råvara

Visioner – utan visioner dör man

Kraften av förändringar i nuet

Bra idéer sitter inte i titel eller dresscode

Hans presentationsteknik fann jag intressant, han drar den klassiska att vi uppfattar 10% med hörseln, 20% med synen och 80% med upplevelse – han gör på flera olika sätt sin föreläsning till minnesvärd, något som kommer stanna kvar. Han ger oss åhörare en sista upplevelse att ta med när han strippar om på scenen från hårdrockskläder till kostym och frågar om vi lyssnar och ser på honom annorlunda i den – han ger oss en sista slagdängan (Tänker organisation, har vi en tillåtande organisation som släpper fram de som arbetar i verksamheten eller måste allt implementeras uppifrån? Var finns möjligheten att tänka utanför ramen?):

Bra idéer sitter inte i titel eller dresscode

Lång reflektion! Jag tar med mig mycket från SETT… Och jag hoppas på komma tillbaka!

20130418-220051.jpg

Salladsskålar blir tjuvfällor…

Fick ju lite plastskålar efter helgens galej – barngruppen tog sig an dem och gjorde tjuvfällor!

20130415-174819.jpg

20130415-174849.jpg

20130415-174906.jpg

20130415-174939.jpg