Bokrecension: Utforska digitala verktyg i förskolan; Anna Thoresson (2019)

Så har jag äntligen tagit mig igenom Anna Thoressons bok ”Utforska digitala verktyg i förskola” (2019, Lärarförlaget). Det är bra att vara sjuk och inte orka röra sig. Jag har lovat Anna sedan länge att läsa hennes bok men mitt upp i mitt bokskrivande behövde jag pausa från andras tankar för att låta mina egna höras och framträda. Men nu så! En kort recension…

Anna är grym! Här har hon skrivit en gedigen, lättläst och självklar bok som ger en stark teoretisk grund där hon fått med många olika perspektiv kring digitala verktyg i förskolan. Denna teoretiska grund ställs hela tiden mot praktikexmpel utan att hamna i ett tipsande av appar utan istället utifrån barnens processer. Hon följer också upp och problematiserar praktiken med hjälp av teorier och det gör att exemplen lyfter i nivå. Hon använder teorier och praktik i växelspel för att förklara varandra.

Jag och Anna har pratat om att vi lyfter liknande saker i vårt engagemang för digitala verktyg vilket jag ser tydligt i hennes bok. Jag känner igen mig i många av hennes teoretiska ingångar och exempel, vi använder oss av liknande referenser. Vi har liknande ingångar men det som gör att Annas bok blir så bra är att hennes teoretiska delar breda och samtidigt fördjupande med hjälp av praktiken. I texten märks att hon har en journalistbakgrund och ett flyt i innehållet som gör det lätt för läsaren att hänga med.

Annas bok sticker ut i en tid då bok efter bok släpps med enkla tips o trix för hur man ska digitalisera sin verksamhet vilket lätt genererar ett ogenomtänkt görande. Det är inte antalet digitala verktyg eller tiden man lägger på dem som gör skillnad. Det är VAD man gör med dem och VARFÖR man använder dem. Och det gör Anna såååå bra!

Så jag vill absolut rekommendera Anna Thoressons bok – den är klok!

(Men glöm inte att det kommer en lika klok bok längre fram i höst 😜)

/Erika

”Dåm såm har snippa får bestema”

Hittade en ny bok i bokaffären idag… Ett sätt att träda in i barnens tankar. (Dåm såm har snippa får bestema; Katrin Sundberg)

20130829-181035.jpg

Låt dialekter mötas!

Barn med surfplattor lär sig lättare att skriva

Under SETT fanns det ingen tvekan – lärplattor och smartphones har påverkat barnens läs- och skrivinlärning på ett positivt sätt. Artikeln bekräftar också detta, en markant skillnad kan ses när barnen även får använda dator eller lärplatta i sitt lärande – och det är häftigt!

Men jag vill ändå att vi har med oss att lärplattan är ett av många sätt att skriva på, liksom många andra. Skriv och läs har olika dialekter som vi kan arbeta med. Handens egna intelligens och relation med penna får aldrig glömmas bort eller benämnas som något fult som Åke gör.

Jag har ofta funderat kring varför vissa barn har lättare att forma och skapa bokstäver i skolan och jag tänker att det beror på att vi uppmuntrar dem att använda sina händer i ateljén oftare, de har språkat med handen länge när de kommer till skolan. Hur får vi ateljéns arbete bli meningsfullt och hur lockar vi in dem i ateljén, i att språka med hela handen? Hur kan vi sammanföra lärplattans dialekt med hela handens och inte bara pekfingret?

Det bubblar i min hjärna och en vision växer i mitt inre – reflektion SETT dag2

Givande dag återigen på SETT, min hjärna bubblar över av reflektion och mitt hjärta visionerar. Visionerar en digital framtid där barnens lärande står i fokus, där tillgänglighet och dialog kring digitala verktyg stärker vår relation till dem. Där digitalitet är ett språk liksom bygg och konstruktion. Har även haft spännande diskussioner med Linda Linder under dagen, samt fått möta andra som vill mer med tekniken. Bubbel, bubbel…

Hur ska förskola ta upp den slängda handsken, hur ska vi bygga vidare så att digitala verktyg inte är ett komplement utan en självklar del i verksamheten. Vågar kommunerna satsa på detta säkra kort eller kommer svensk förskola återigen invänta skolans utveckling innan vi får tillgång till digitala verktyg som räcker till fler barn än fem?

”Lärare blir mer som förskollärare kring den digitala tekniken.” Susanne Kjällander

Idag hann jag gå på två föreläsningar och smyglyssna lite på Putte Svenssons föreläsning om Hultsfredsfestivalen. Här kommer mina reflektioner och tankar jag tar med mig…

Lärplattor i den tidiga läs- och skrivinlärningen; Joachim Thornström

Joachim har ett otroligt medryckande sätt att berätta, han brinner för hur lärplattan är ett redskap i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Han trycker också på att lärplattan bara är ett verktyg inte ett lärande i sig. Att vi måste få tillgång till många språk, att kunna göra samma sak på flera sätt. Tänker på vad Christian Fabbi en gång sa till vår förskola under ett studiebesök i Italien – ta inte bort utan lägg till. Refererar till mina reflektioner igår kring vilka appar vi ger barnen tillgång till, att vi väljer bort appar, Joachim stärker min tidigare reflektion att lärande visst sker även i spelliknande appar men det givetvis måste det ske med en pedagogisk reflektion.

Tankar jag tar med mig:

Vi har gått från att prata om metod till arbetssätt och nu pratar vi förhållningssätt.

Vi måste befinna oss i meningsfulla sammanhang där dialogen är utgångspunkten, det egna skrivandet ingången och där datorn/lärplattan är verktyget.

Hur viktigt det är att ha mottagare, Joachim berättar om iPadpanelen som genom att rescensera appar fått respons från apptillverkaren till Toca Boca och som nu inspirerats av barnens tankar när de skapar nya. Barnen får uppleva att de kan påverka! Glöm inte gå in på länken och kika på kommentarerna här.

Tekniken är inte fokus – tekniken är möjliggörande!

Joachims föreläsning är egentligen riktad mot mellanstadiet men han drar paralleller till förskolan hela tiden och hans föreläsningen är bred och matnyttig, jag lämnar den full med massa massa massa appförslag som jag nu ska försöka ladda ner, lära känna och givetvis dela med mig. Ligger lite efter med apparescensioner men det kommer mer. Mässor som SETT är så bra, liksom nätverksdagarna förra veckan, dela och lära! Nätverka och inspireras – utan jante vid din sida!

Pekplattan vinner terräng i förskolor men vilka effekter har den på barnens lek och lärande; Susanne Kjällander och Lena Lindström

Susanne har forskat kring lärplatta och Lena är pedagogisk utvecklare, har bland annat varit med och startat appknapp.se. Intressant att höra om forskning i förskola och även med ett interaktivt fokus.

Tankar jag tar med mig;

Videofilma arbetet med lärplattan, vi ser mer lärande!

Digitala gränssnitt = vi kommer fysiskt närmare tekniken (dator, mus, tangentbord kontra lärplatta)

När vi lägger in punktinsatser, ex fokuserar på en app, så syns spår i verksamheten – men jag ställer mig frågan om vi bearbetar appen med fokus på den som verkytg för lärande och isf vilket lärande, att vi måste reflekterar kring lärandet – vi ställer oss i relation till lärande och app.

Barnen idag är digital natives, vi kommer för alltid vara immigranter vilket gör att vi aldrig till fullo kommer kunna prata teknikens språk. Detta får mig att koppla återigen till Sölve och Markus från igår, att de barn som utvecklat spotify och facebook var tolv år när tekniken (dator) blev mer tillgänglig för den breda massan – se var de är idag. Var kommer våra fyraåringar vara om 10 år?

Vikten av att hålla flera parallellvägar öppna samtidigt – multimodala processer återigen!

Lärplattan som komplement till vår andra miljö – när blir den en del av miljön? Det är en begreppsfråga men jag tycker det handlar om synsätt. De pratade också om att förskollärarna använder lärplattan för att tillföra något som inte finns… Hur blir den en del av vår miljö, tillgänglighet som alltid finns – inte något som kommer fram… Hmmm är i reflektion kring detta. Återkommer!

Relationerna blir horisontella – barnen lär pedagogerna! Kopplar till Carina Lindblad, pedagogista i Kärra som under nätverksdagarna pratade om att se lärande som ett fält utan hierarkier – så roligt att se att det återkommer i arbetet med lärplattan – hur tar vi med det i våra andra miljöer?

20130418-212554.jpg

Kraften i ungdomar, kreativitet och entreprenörskap; Putte Svensson

Lyckades smyga in i slutet av den här föreläsningen. Putte är en av grundarna till Hultsfredsfestivalen och det var härligt avbrott att få följa med på hans resa. Han slängde grymma slagdängor gång på gång:

Magkänsla är omvärldsanalys

Vad är kunskap och vem bestämmer det?

Kreativitet är en mänsklig råvara

Visioner – utan visioner dör man

Kraften av förändringar i nuet

Bra idéer sitter inte i titel eller dresscode

Hans presentationsteknik fann jag intressant, han drar den klassiska att vi uppfattar 10% med hörseln, 20% med synen och 80% med upplevelse – han gör på flera olika sätt sin föreläsning till minnesvärd, något som kommer stanna kvar. Han ger oss åhörare en sista upplevelse att ta med när han strippar om på scenen från hårdrockskläder till kostym och frågar om vi lyssnar och ser på honom annorlunda i den – han ger oss en sista slagdängan (Tänker organisation, har vi en tillåtande organisation som släpper fram de som arbetar i verksamheten eller måste allt implementeras uppifrån? Var finns möjligheten att tänka utanför ramen?):

Bra idéer sitter inte i titel eller dresscode

Lång reflektion! Jag tar med mig mycket från SETT… Och jag hoppas på komma tillbaka!

20130418-220051.jpg

Synvändor och pedagogiska kullerbyttor – konflikt med mitt inre

Hade en fullspäckad dag igår, så späckad så att till och med mat fick utebli – vilket dock åtgärdades dubbelt med trevlig middag på kvällen. Däremot fick jag en otrolig portion matnyttigt kring IKT i förskolan under SETT dag 1. Det har varit ett otroligt tryck på föreläsningarna till förskolan, sådant tryck att man hade behövt dubbelt så stora lokaler. Jag hade dock förmånen att få vara med på två föreläsningar om IKT i förskola;

”Didaktiska ingångar och experimentella äventyr i barnens värld” med förskolechef Sölve Lagercrantz och digitalista Markus Bergenord från Katarina västra förskola.

Att få höra Sölve och Markus berätta om sitt arbete och hur de gjort de digitala lika tillgängligt som allt annat material för barnen skapar en förväntan i mig – en längtan efter att få komma dit någon gång, vi är i startgroparna vad gäller IKT på vår förskola så det sprider en förväntan och en energi mot vad som komma skall.

Tankar jag tar med mig:

Progression i teknik – alltså vi ska veta vad barnen varit med för att kunna utmana dem vidare, börja tidigt

Peerlearning vid lärplattan, minst två ska jobba tillsammans och sedan sprids lärandet som ringar på vattnet

Tillgänglighet! Inga sladdar och allt ska alltid vara framme, appel-tv (ekonomiskt bidrag sökes)

Deras tankar ställer sig också i konflikt med mina egna – så nu håller jag på att bearbeta – vad tycker jag egentligen? Markus menar att allt spelande vid datorn och lärplatta går bort, de använder bara program som word, power point, gimp, musicmaker etc. Det gäller också appar som ex toca boca – för att komplettera hemmets användande av dessa verktyg. Som sagt inte vad jag tänker än, det finns en del av mig som håller med dem men också en del av mig som ser lärande runt lärplattan och datorn även när de arbetar i mer spelliknande appar – kanske inte tekniskt lärande men socialt, samspel och kommunikation – som man iofs får runt word, power point etc också. Hmmm… behöver reflektera mer! Skulle dock gärna komma på studiebesök, mycket inspirerande föreläsning och jag satt med ett leende hela tiden. Läs även Linda Linders blogg för mer tankar.

20130418-082209.jpg internet

”En kreativ och lustfylld skola” med förskollärare och IT/mediepedagog Ulla-Karin Lundgren Öhman som via CMit driver projektetLekMit.

Ulla-Karin pratade om IKT som ett verktyg för barnen att göra sin röst hörd. Det bubblar i förskolan. Hon tog även upp rädsla för IKT, det finns de som menar att IKT inte är beforskat – vi vet inte om det är bra för barnen – och hennes svar blev; men IKT är bara verktyg för lärande, det pedagogiska (Vygotskij) är ju beforskat och det är ingenting vi tvivlar på.

Tankar jag tar med mig:

Varför är det okej att sitta still och läsa en bok en timma men inte med lärplatta, vad är det som gör oss så rädda, varför är den så laddad? Varför? Vilka erfarenheter har vi? Eller har vi ett synsätt på IKT att det är spelmaskiner?

Lärplatta som ett inspirerande verktyg, som också skapar bryggor mellan olika språk, det är inte exkluderat annat lärande

Viktigt att nätverka, att lära tillsammans! Kompetensutveckling både för pedagoger och chefer! Och styrkan i att koppla det till projekten på avdelningarna.

Tidtagning vid lärplattan, hur ofta bryter vi arbeten i ateljen? Varför bryter vi barnens flow vid lärplattan om de suttit längre än äggklockan?

Göra pedagogiska inventeringar kring IKT, vad kan vi? Vad vill vi?

Lärplattan som ett hot mot leken, ”när iPaden kommer fram försvinner barnens fokus från leken”, vi måste göra en synvända – vi har alltså ett verktyg som är så intressant att allt stannar av – hur kan vi göra våra andra miljöer lika intressanta?

Mulitmodala lärmiljöer / multimodat textbegrepp

Så mycket hands on! På ett sätt lättare att ta till mig än Sölve och Markus, då det ligger närmare min egen utveckling och där jag är i min process nu. Många saker jag kommer ta med mig tillbaka till förskolan och mina kollegor. Det känns som vi behöver köra en riktig reflektionsrunda kring IKT – och där behövs många tankar!!!! All reflektion måste ske tillsammans, dels för att vi ser på saker olika men också för att hitta vårt gemensamma förhållningssätt till IKT och synliggöra den för föräldrar och oss själva!

20130418-082552.jpg varför IKT i förskolan?

Inspirerande dag – många tankar! Mer reflektion kommer!

Den djupaste hemligheten är att livet inte är en process där du upptäcker, utan en process där du skapar. Du upptäcker inte dig själv, du skapar dig själv på nytt. Försök därför inte ta reda på vem du är, försök istället att bestämma vem du vill vara.

Neale Donald Walsch

Skolstil

Blev tipsad om appen skolstil som är toppen både för äldre barn som knäckt läs/skrivkoden eller de som är på väg att knäcka den. Du skriver bokstäverna och en röst ljudar varje bokstav, när du sedan gör mellanslag läser den ordet. Gör du däremot punkt läses hela meningen upp. Men det kan vara minst lika roligt att trycka in [w] och höra rösten säga dubbelvdubbelvdubbelvdubbelvdubbelv! Lustfyllt lärande! Det är ju också en del av att upptäcka språket! Och vad roligt det sedan blir när man skriver sitt namn. Ett barn som inte haft större intresse för att skriva sitt namn ville, efter att ha jobbat i appen, skriva ”Jag heter Per” – han gick alltså ett steg vidare i sitt intresse och lärande, den proximala utvecklingszonen. Denna appen är nu den första han öppnar när han jobbar vid lärplattan.

20130403-202731.jpg